Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksarbetare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksarbetare
Jordbruksbefolkning
normal företeelse. Skall lantbruket kunna bestå, måste
det rationaliseras, och därvid måste oundvikligen ett
mindre antal människor än förut komma att få sin
sysselsättning inom detta yrke. Så länge detta
överskott kan uppsugas av andra näringsgrenar är alltså
denna folkminskning på landet ej att frukta.
Då lantbruket emellertid av egen kraft endast
långsamt kan tänkas rationalisera driften — särskilt är
detta fallet med de många små brukningsdelarna —
medför denna avflyttning till samhällen och industrier
en minskad tillgång på arbetskraft, som är kännbar
men som samtidigt framtvingar åtgärder för
rationalisering.
J. eller lantarbetarna, som den kanske vanligaste
benämningen är, kunna efter sina anställningsvillkor
indelas i olika grupper, nämligen drängar, statare,
torpare, daglönare och ackordsarbetare.
Drängarna äro vanligen ogifta samt bo och äta hos
husbonden. De äro vanligast i bondgårdarna. Det
ligger i sakens natur, att drängarna mestadels äro
yngre; som äldre övergå de oftast i de andra grupperna,
i den mån de ej övergå till andra yrken. Drängarna ha
vanligen månadslön.
Statarna ha eget hushåll, erhålla bostad och vissa
naturaförmåner, s. k. stat* samt årslön.
Torparna äro arrendatorer, som fullgöra arrendet i
form av arbete på huvudgården. Den lämnade
arbetsmängden står i proportion till det arrenderade torpets
storlek. På större torp med daglig arbetsskyldighet
kunde det även förekomma, att torparen stadde en
dräng, som förrättade arbete på gården i hans eget
ställe. Förr var torparsystemet mycket utbrett men
håller nu på att försvinna. Dels frånstyckas torpen till
egnahem, dels betalas penningarrende i stället för
ar-betsarrende. Torparsystemet har också många
nackdelar. Om, såsom fallet ofta är, torpen ligga långt från
gården, blir arbetsdagen för torparen orimligt lång,
då han förutom sitt arbete vid huvudgården även
måste passa sina egna arbeten. Näraliggande
torpar-jord indrages ofta till huvudgården under nuvarande
behov av vidgade brukningsdelar och ökade
jordvärden. Torparens eller torpardrängarnas arbetskraft kan
ej heller anses likvärdig med den direkt vid gården
anställda arbetskraftens. Daglönare ha, som namnet
antyder, dagspenning, ibland i stället timpenning. En
del ha bostad i arbetsgivarens hus, andra bo i egna eller
hyrda bostäder. I mellersta och norra Sveriges
bruks-och industriorter är det vanligt, att samtliga arbetare
på gården ha daglön men äro anställda per år eller
månad. Systemet anses där vara bättre än statssystemet.
Tillfälliga daglönare mot dag- eller timpenning
förekomma annars överallt. Det kan vara de fast anställdas
familjemedlemmar, grannar med små jordbruk samt
lösarbetare av olika slag.
Ackordsarbetare förekomma särskilt i de
socker-betsodlande trakterna av vårt land. Det är där
vanligt, att arbetare, ofta från nordligare landskap, taga
ackord på sommarskötseln av sockerbetorna jämte
upptagningen mot viss ersättning per arealenhet.
Dessa arbetare ha ofta förutom kontantersättning
bostad, mjölk samt event. potatis och andra
naturaförmåner. Dikning och andra grävningsarbeten utföras
oftast även av ackordsarbetare. N—g.
Jordbruksbefolkning. Omkring 1750, när vår
jordbruksstatistik börjades, livnärde jordbruket med binäringar
omkring 80 % av Sveriges befolkning. Det närmaste
århundradet därefter sjönk denna procentuella andel
mycket långsamt, så att den 1870 utgjorde 72 % av
landets befolkning. Sedan dess har minskningen gått
mycket snabbare. Redan vid sekelskiftet hade
jordbruksbefolkningen nedgått till 55 %. År 1910 var
motsvarande siffra 49 %, 1920 44 % och 1930
utgjordes endast 39,4 % av yrkesgruppen jordbruk med
Gruppens benämning. Antal personer
tillhörande resp.
undergrupp 8l/la 1930. [-Sammanlagd inkomst under-] {+Samman- lagd in- komst un- der+} årl930 i tusental kronor. [-Sammanlagd förmögenhet-] {+Samman- lagd för- mögenhet+} 3l/i2 1930 i tusental kronor.
448
A. Jordbrak o. boskaps-
skötsel.
Gods- o. hemmansägare 728 773 306 783 4 257 801
Övriga jordägare..........139 798 24 894 161 823
Arrendatorer o. brukare 178 287 53 786 231 346
Jordtorpare....................59 773 10 641 8 321
Trädgårdsodlare o.
trädgårdsmästare ..............20 484 13 517 36 688
Mejerister och
mejeriförest............................3 417 3 901 13 200
Övriga företagare..........4 347 1 967 12 792
Förvaltningspersonal .. 8 730 11 536 28 232
Medhjälpande
familjemedlemmar över 15 år 342 251 103 061 113 821
Övriga
jordbruksarbetare ..............................395 929 138 175 53 101
Trädgårdsarbetare________18 302 11 897 4 140
Mejeriarbetare ..............5 462 4 386 1 659
Summa A. 1905 553 684 544 4 922 924
B. Fiske.
Självständiga och an- 30 339 11468 30 049
ställda ............
Medhjälp,
familjemedlemmar över 15 år . . 3 800 756 228
Summa B. 34 139 12 224 30 277
C. Skogsbruk.
Skogsägare, -förvaltare.
jägmästare o. d..........4 047 9 305 26 706
Kronojägare, skogv. o.d. 14 985 12 076 14 583
Skogs-, flottnings- och
milkolningsarbetare 175 943 65 373 19 203
Summa C. 194 975 86 754 60 492
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
