Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskredit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbrukskredit
Jordbruksnämnd
säkerheten. Detta medför normalt, att högre belägna
inteckningar belastas med högre ränta; i räntan ingår
så att säga en viss försäkringspremie. Den genom
statens försorg arrangerade sekundärkrediten
betingar icke dess mindre en låg ränta. Under 1938 var
räntefoten 3,6 %. I samband med åtgärderna till
lättande av jordbrukskrisen omkring år 1930
öppnades möjligheten att taga inteckning jämväl i
jordbrukets inventarier. Då dessas värde är långt mera
osäkert än fastighetsvärdet, betinga också lånen mot
inventariehypotek högre ränta än andra
inteckningslån. Inventarielån liksom även lån av olika
kategorier mot inteckning i fastighet kunna erhållas av
jordbrukskassor, banker av olika slag samt
privatpersoner.
Vid investering av kapital i anläggningar måste
på grund av jordbruksproduktionens karaktär som
regel räknas med en lång amorteringstid. Jordbrukets
behov av anläggningskredit täckes därför lämpligast
genom långfristiga lån mot realsäkerhet. Vid denna
låneform vet vederbörande, att han under beräknad
tid kan förfoga över det mottagna kapitalet och ostört
kan inrätta sig därefter. Genom av staten upprättade
speciella lånefonder ställes i stor omfattning
anläggningskredit till jordbrukarnas förfogande. För
inrättande av egna hem* finnes sålunda en fond. Ur allmänna
nyodlingsfonden och norrländska nyodlingsfonden utgå
lån för uppodling av jord och anläggning av bete på
förut icke odlad jord. Avdiknings-, täekdiknings- och
gödselvårdslånefonderna äro andra statliga
kreditkällor. Hit höra också lånefonden för
bostadsförbättringar på landsbygden. Vid samtliga dessa lån äro
räntesatserna i regel ej eller endast obetydligt högre,
än vad som motsvarar statens kostnader för
lånemedlens hopbringande. Lånen amorteras vanligen på längre
eller kortare tid. Lånerörelsen ute i bygderna
om-händerhavas av hushållningssällskap och
egnahemsnämnder.
Driftskrediten avser att till jordbrukarens
förfogande ställa medel tillräckliga för den löpande driftens
ändamålsenliga genomförande. Behovet av utifrån
lånat kapital för detta ändamål växlar väsentligt från
säsong till säsong. Störst är behovet omedelbart före
skörden, då stora kostnader äro bundna i form av
på de växande grödorna nedlagt arbete samt gödsel
o. dyl. På hösten, när skörden till stor del realiserats,
bör tillgången på egna medel vara så stor, att
lånebehov ej föreligger. För driftskrediten bör väljas
kortfristiga låneformer, som icke behöva medföra, att
jordbrukaren under vissa tider blir sittande med
överflödig tillgång på räntedragande lånemedel. Behovet
av driftskredit fylles i stor utsträckning genom
sparbanker och genom att olika jordbrukare gå i borgen för
varandras lån. En synnerligen utbredd form av drifts-
kredit är varukrediten. Härmed förstås, att
vederbörande vid inköp av förnödenheter betingar sig längre
eller kortare kredit. Säljaren måste vid detta slag av
affärer hålla sig skadelös för ränteförlust och risk
under den tid han har sin fordran utestående. Detta
sker genom att varuprisen sättas desto högre.
Varukrediten blir härigenom lätt en mycket dyr kreditform.
Under senare år ha de på andelsprincipen byggda
jordbrukskassorna* fått allt större betydelse som
förmedlare av driftskredit. Belåning av spannmål, vare
sig denna är lagrad hemma på gården eller i lagerhus,
erbjuder en billig form av driftskredit.
Ehuru krediten med rätta anses vara ett synnerligen
verksamt medel för jordbruksdriftens förkovran, ha
dock välgrundade farhågor uppstått med anledning
av jordbrukarnas högt uppdrivna skuldsättning.
G. Rbg.
Jordbrukskreditkassan, Svenska, se Jordbrukskassa.
Jordbrukskurs. För i mindre jordbruk deltagande män
och kvinnor anordna hushållningssällskapen
statsunderstödda undervisningskurser, vilka avse att
meddela kunskap i skötseln av mindre jordbruk och vad
därmed har samband.
Kurser avsedda för en större allmänhet omfatta minst
3 dagar med högst 2 veckors uppehåll mellan varje
undervisningsdag.
J. för särskilt antagna manliga elever anordnas vid
lantbruks- - eller lantmannaskola eller annan lämplig
plats och pågår i minst 2, högst 6 veckor, eller ifråga
om specialkurs minst 3, högst 12 dagar. Kurser för
särskilt antagna kvinnliga elever anordnas antingen
som husmoderskurs på 2—6 veckor eller ock som
specialkurs på 3—12 dagar. Till deltagare i kurser med
särskilt antagna elever kan utgå understöd av
statsmedel för kursens bevistande (se Elevunderstöd).
K. Maj:ts reglemente för med statsmedel understödd
undervisning för i mindre jordbruk deltagande män
och kvinnor Sv. författningssamling 464/1938. Kungl.
Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till
jordbruksundervisning Svensk författningssamling 465/1938.
A. A-n.
Jordbrukslån, se Egna hem.
Jordbrukslära, läran om jordarterna, deras egenskaper,
odling, bearbetning och gödsling. Till J. i vidare
mening räknas stundom även växtodlingsläran.
G. T-n.
Jordbruksnämnd, Statens, tillsattes 1935 genom
förordnande av Kungl. Maj:t, varvid på nämnden
överflyttades de uppgifter, vilka tidigare åvilat Statens
spannmålsnämnd*, Statens mjölknämnd (se
Stödåtgärder för jordbruket) och Statens slakterinämnd*. Enligt
instruktion den 20 juni s. å. skall J. utgöra centralt
organ för handhavande av uppgifter, som föranledas
av statliga åtgärder i prisreglerande eller avsättnings-
452
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
