Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kondenserad mjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kondenserad mjölk
Konkurs
enad med en kondensator, vari den utsugna
vattenångan kondenseras. Under kondenseringen pumpas
vakuum, så att kokningen försiggår vid 55—60°.
Efterhand som mjölken kondenseras, suges mera
mjölk in, så att mjölknivån alltid är densamma.
Sedan kondenseringen är avslutad, tappas den
kondenserade mjölken ur pannan samt avkyles på 2 à 3
timmar under omröring till cirka 15°. Den fylles
antingen på bleckburkar, som förslutas hermetiskt
(osockrad eller sockrad K.) eller på träfat (sockrad K.).
Sockrad K. har mycket söt smak och sirapsliknande
konsistens samt äger nästan obegränsad hållbarhet i
hermetiskt tillsluten burk.
Tillverkningen av osockrad K. ställer de högsta
krav på mjölkens goda beskaffenhet och på
tillverkningstekniken. Sedan mjölken steriliserats vid 100—
113°, sker inkokningen på samma sätt som för sockrad
K. Den osockrade K. homogeniseras därefter och kyles
kraftigt på rörkylare, innan den förpackas i burkar,
som tillslutas hermetiskt. Burkarna steriliseras i
antoklav under 35—40 min. vid 110°. För undvikande
av att mjölken efter steriliseringen koagulerar, skakas
burkarna kraftigt, och för kontroll över varans
hållbarhet läggas burkarna i ett rum med 17—20°
temperatur under en månad, innan de expedieras.
Vid användningen utspädes K. med vatten till
3 à 4 gånger sin volym. K. innehåller 8—12 % fett och
den sockrade cirka 40 % rörsocker. E. C—g.
Kondensering. När en ånga avkyles under en viss
temperatur (beroende av ångans tryck), förtätas den till
vätska, den kondenseras. I naturen sker detta i stor
skala vid molnbildningen. Luften innehåller alltid en
viss mängd vattenånga. När luftmassorna av någon
anledning, t. ex. då de strömma fram över ett berg,
tvingas att stiga, så avkylas de och vattenångan
kondenseras till små droppar, som sedan sluta sig
samman till regndroppar. Vid K. frigöres värme. Jfr
Nederbörd. H. J—n.
Kondition, det tillstånd i vilket ett djur befinner sig
vid ett visst tillfälle. En mager och uttröttad
arbetshäst är t. ex. i dålig K. I. J—n.
Konidier, se Svampar.
Konjunkturcykel, se Konjunkturer.
Konjunkturer, sammanträffande av omständigheter,
tillfälligheter. Konjunkturväxlingar (förening av en rad
omständigheter) ha avseende på förändringar i
produktivkrafternas utnyttjande och därmed i såväl
produktion som konsumtion. Dessa växlingar sträcka
sig som en vågrörelse över en följd av år. En typisk
allmän konjunkturcykel, omfattande begynnande
uppsving, högkonjunktur, omsvängning nedåt, kris, och
lågkonjunktur (depression) brukar räcka 6—11 år.
Regelbundenheten i rörelserna synes emellertid icke
vara så stor, som man ibland velat göra gällande.
K. avser sålunda närmast produktivkrafternas
användning. Goda K. betyda, att man befinner sig på
en vågkam och dåliga K., att man befinner sig i en
vågdal ifråga om produktivkrafternas utnyttjande.
De flesta ekonomiska företeelser, priser, låneräntor,
aktiekurser, förändras i samband med förändringarna
i produktivkrafternas användning. Förändringar i
produktivkrafternas användning utlösas dock i regel
av inträdande eller väntade prisförändringar. — När
man i jordbruket talar om goda och dåliga K., är det i
allmänhet priserna, man har i tankarna. Stigande
priser betyda förbättrade K. och fallande priser
försämrade K. Liksom varje del av näringslivet såväl som
näringslivet i sin helhet uppvisar sin K., så uppvisar
också såväl jordbruk som jordbrukets olika
produktionsgrenar sin K. med konjunkturcykler av olika
längd. Man kan sålunda fastslå en konjunkturcykel
av för veteproduktionen 2—3 år, för fläskproduktionen
3—4 år och för köttproduktionen omkring 8 år. Från
K. böra noga skiljas säsongväxlingarna, vilka
fullbordas inom loppet av ett år. Dessa sammanhänga med
att produktionen är starkt säsongbunden liksom också
förbrukningen, ehuru i mindre grad. Vad
konjunkturväxlingarna beträffar, ha många försök gjorts att
förklara dem, dock utan att man kan säga, att några
lyckats hélt. Troligen finnes heller ingen generell
förklaring, som passar på alla slag av konjunkturväxlingar.
Att öka kunskaperna om konjunkturväxlingarnas
natur och de orsakssammanhang, som föreligga, är
konjunkturforskningens uppgijt. Jfr även Kris. G. Y-n.
Konkoppling, se Kopplingar.
Konkurs. Då en gäldenärs tillgångar icke förslå till
betalning av hans förfallna skulder, skulle det lätt
kunna inträffa, att de borgenärer finge fullt betalt, som
först utsökte sin fordran, medan de övriga icke finge
något alis. Bestämmelserna om K. avse att avhjälpa
detta genom att gäldenärens hela förmögenhet
övertages av särskild förvaltare, realiseras och användes
till betalning av alla skulder i lika proportion, såvida
ej några på grund av sin särställning äga förmånsrätt
(prioritet) till betalning framför oprioriterade
fordringar. Trots K. finnes fordringsrätt för det icke
betalade beloppet kvar, om ej ackord skett.
Enligt konkurslagen 13/5 1921 kan K. komma till
stånd antingen genom att gäldenären själv till
konkursdomaren (på landet domhavanden) ingiver ansökan
med bouppteckning i två ex. eller på grund av borgenärs
ansökan, då gäldenären måste antagas vara på
obestånd (vid utmätning saknat tillgångar, rymt för skuld
etc.) eller köpman inställt betalningarna över en
vecka. Om arrendators lösöre, i vilket jordägaren har
förmånsrätt för arrende* m. m., utmätes för annans
räkning eller försäljes genom s. k. lösöreköp, kan
jordägaren söka arrendatorn i K., om denne ej kan visa,
.518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
