Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärna
Köksväxtodling
På senaste tiden hava kärnor helt av metall
(aluminium eller rostfritt stål) kommit i bruk. De hava
inga ältvalsar och smörets ältning sker genom att
smöret under kärnans rotation blir utsatt för
vridning och slag.
Små K. för handkraft, s. k. hushållskärnor,
tillverkas av stålplåt, glas eller glaserat lergods, med
roterande kärl och stillastående kärnris, eller
stillastående kärl och roterande ris. E. C-g.
Kärnfruktmögel, se Fruktträdsmögel.
Kärnmjölk erhålles vid smörberedning. Ivärnmjölkens
sammansättning växlar till följd av gräddens fetthalt
vid kärningen, kärningstemperaturen m. m. Normal
sammansättning är: fett 0,4 %, äggvita 3,2 %,
socker och mjölksyra 4,6 %, mjölksalter och koksalt
0,8 % och resten vatten. I dietiskt hänseende är
kärnmjölken överlägsen skummjölk. E. C-g.
Kärnsköra, se Kärnspricka.
Kärnsprieka, kärnsköra, uppstår i kärnveden hos
äldre barrträd. De förekomma såväl i radiens som
årsringens riktning. Ofta äro de ej iögonenfallande,
då virket är vått, men framträda vid torkningen,
särskilt efter försågning. De nedsätta i betydande grad
virkets värde. Virke från övermogen skog är vanligen
i mycket stor utsträckning skadat av K. R. L-k.
Kärnstam, trädgårdsterm, träd, som uppdragits från
frö, till skillnad från ympade eller okulerade träd.
R. L-k.
Kärnved, se Virke.
Kärnältare, se Kärna.
Kärr, se Myr.
Kärra, se Vagnar.
Kärrdy, se Jordarter, Lösa avlagringar och Torv.
Kärrfräkcn, se Fräken.
Kärrgröe, se Gröe.
Kärrliarkrank, se Harkrankar.
Kärrkavlc, se Kavle.
Kärrodling, se Myrodling.
Kärrspira (Pedicularis palustris) är en över hela landet
i kärr och på sanka ängar allmänt spridd ört av fam.
Scrophulariaceae. Den har parflikade blad och
ljusröda, läppformiga blommor i axlik samling i toppen.
Eftersom den har skarp smak, ätes den ogärna av
kreaturen och kan betraktas som ogräs. H. G. S.
Kärrspruta, redskap för finfördelning av
besprutnings-vätska, t. ex. vid besprutning* av ogräs. Utförandet
varierar, men de viktigaste delarna utgöras av en
behållare för vätskan, en vanligen från kugghjul på ena
hjulnavet driven pump samt ett flertal på ett
fördelningsrör sittande spridaremunstycken. Följande
fordringar böra ställas på en god K. Vätskebehållaren bör
vara av trä eller syrafast metall, pumpen och alla
rörledningar böra vara syrabeständiga. Sprutan bör
kunna sprida upp till 1 000 liter pr har, utan att
trycket i pumpen överstiger 3 atmosfärer. Spridarna
böra fördela vätskan jämt, utan att allt för små
droppar bildas. — Hos vätskespridaren Ideal får
vätskan rinna ner på en horisontellt roterande
metallskiva, försedd med låga flänsar. Vätskan utkastas på
en vid cirkelyta. Under lugnt väder blir resultatet
tillfredsställande. A. Å.
Kärrtistel, se Tistel.
Kärrtorv, se Jordarter och Torv.
Kärve, se Nek.
Kärvsamlare, se Skördemaskiner.
Köksavfall besitter ett visst näringsvärde. Av färskt
dylikt åtgår c:a 4,0 kg. per fe och av torkat 1 kg.
per fe, men på grund av den stora variationen i
sammansättning växlar värdet mycket. Omkring 100 g.
smältbar äggvita pr fe kan beräknas ingå. K. är mest
användbart till svinen. F. J-l.
Köksträdgårdsodling, se Köksväxtodling.
Köksväxtodling ger numera bärgning åt ett stort antal
yrkesutövare, om än konkurrensen från länder med
bättre och mera drivande klimat gör sig starkt
märkbar, och detta särskilt, då det gäller de finare, under
glas framdrivna köksväxterna. Till varje gård, varje
liten trädgårdstäppa hör även ett köksväxtland och,
om vi inte kommit så långt som sydligare länder, är
det dock avsevärda kvantiteter köksväxter, som
årligen konsumeras i vårt land.
K. kan med utmärkt resultat bedrivas ända upp i
nordligaste Norrland. Vissa köksväxter, t. ex. vitkål,
blir i Norrland bättre än i södra Sverige.
Handelsodling kräver mycket arbete och duglig arbetskraft.
Vidare fordras ständig tillgång till avnämare, då vissa
köksväxter ej kunna förvaras längre tid och måste
skördas, innan de bli förvuxna. För husbehovsodling
har man knappast något val, vad beträffar jorden,
men vid storodling bör man vara nogräknad, ty endast
bästa jord kan giva kvalitetsskördar och med nuvarande
konkurrens jordras kvalitet. Vanlig åkerjord bör i
görligaste mån förbättras genom djupplöjning, luckring
och lämplig gödsling. De flesta köksväxter lida av
hårda vindar. Därför bör skydd i en eller annan form
sättas upp mot utsatta sidor. Man väljer därvid gärna
levande stängsel, häckar* av t. ex. gran, oxel eller
hagtorn.
Skiftesbruk förekommer i storodlingen på ett helt
annat sätt än i den mindre trädgården, där samma
areal år efter år får tjäna som växtplats för K. Medan
man i storodlingen kan växla med rena
lantbruksav-grödor, måste man i den permanenta köksträdgården
se till, att samma gröda ej kommer på samma plats
två år i följd. Detta skulle ha till resultat, att skörden
vissa år minskade, ofta t. o. m. ganska betydligt. Sedan
gammalt delas köksträdgården in i 4 skift. Förr var
.558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
