Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Labradorit, se Fältspat
- Laburnum, se Guldregn
- Lackskorv av Th. Lfs.
- Lada, se Loge
- Ladufogde, se Förvaltningspersonal
- Ladugård eller kostall av G. B-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L
Labradorit, se Fältspat.
Laburnum, se Guldregn.
Lackskorv, det på potatisknölarna förekommande
stadiet av filtsjuka*. L. kännetecknas av svartbruna
skorpor eller klumpar (sklerotier), som lätt kunna
lösgöras från potatisskalet; genom dem sprides sjukdomen
med sättpotatisen. Th. Lfs.
Lada, se Loge.
Ladufogde, se Förvaltningspersonal.
Ladugård eller kostall. I Sverige placeras djuren oftast,
om ej L. är mycket liten, vid dubbla foderbord, som
kunna vara längs- eller tvärgående. Vid längsgående
foderbord förekommer det dock ofta, att parallellt
med detta lägges ett enkelt sådant utmed ena
långväggen. Vid mycket stora besättningar kan man
placera två dubbla foderbord vid sidan om varandra i
byggnadens längdriktning. Härigenom erhålles dock
en väl stor bredd på stallet och i sammanhang därmed
sämre ljusförhållanden. Tvärgående foderbord
förekomma mest vid stora besättningar och erbjuda vissa
fördelar vid utgödslingen. Ytterst viktigt är att
foderborden placeras praktiskt i förhållande till
foderförråden, särskilt när dessa innehålla saftfoder av
olika slag. Stråfodret släppes i allmänhet ned från
skullen.
Måtten på båspallen böra rätta sig efter djurens
storlek och de använda uppbindningsanordningarna. Av
vikt är att djuren erhålla tillräckligt utrymme i sidled,
bl. a. kunna därigenom många juverlidanden
förebyggas. Riktiga mått på båsen äro av stor betydelse
för besättningens hälsotillstånd och spela även stor roll
för stallets renhållning.
Vid s. k. kortbås avpassas längden direkt efter
storleken på djuren, då dessa vid denna anordning såväl
stå som ligga med huvudena över krubban.
Upp-bindningen måste därför huvudsakligen tillåta
förflyttning av djuren i vertikal led. Man strävar vid dessa
bås att anpassa måtten så, att största delen av gödseln
hamnar i rännan, utan att båsen å andra sidan få göras
så korta att juvren, när djuren ligga ned, kunna skadas
mot kanten till gödselrännan. I Sverige användas vid
kortbås antingen s. k. halsramar eller grabnerkättingar.
Mellanbås, som fortfarande i stor utsträckning
användes norr om Skåne, förutsätter fodergrindar, som
kunna stängas, när djuren icke utfodras. Eftersom
djuren tvingas bakåt, när grindarna stängas, måste
båsets mått ökas med 1/2 m.
I Skåne användas i stor utsträckning bommar, som
avskilja djuren från foderborden. De fordra mått på
båspallen, som ligga mellan kort- och mellanbåset,
men då de bl. a. förorsaka mankveck på djuren, äro
de knappast att rekommendera.
I stället för foderbord användas i Amerika
fodergångar, varvid krubborna måste göras så stora, att
de även rymma stråfodret. Sådana gångar förekomma
även på några håll i vårt land.
Båsplatserna skola vara väl isolerade från marken,
då annars för stora värmeförluster genom direkt
ledning från djurens kroppar förekomma. I vissa delar av
landet lägges därför plank på båspallarna. Bättre och
mera hygieniskt är dock att isolera medelst 10 cm
koksaska, trästybb el. dyl. och härpå lägga en tunn
platta cementbruk. Ytan bör vara grov, så att djuren
ej halka eller ströet glider ned i rännan. Av samma
orsak bör båset vara praktiskt taget horisontellt. Det
räcker med 1 cm lutning på sista tredjedelen.
Vill man ha god luft i L., fordras utom ventilation
även noggrann gödselvård. Denna underlättas genom
omsorgsfullt planerade urinledningar med vattenlås
och samlingsbrunnar samt slutligen urinbrunn. Skall
detta system fungera, fordras breda rännor, så att
urinen snabbt kan avskilja sig från träcken och
obehindrat nå fram till avloppen. Sådana breda rännor
få ej stålslipas mer än på en bredd av 10 cm utmed
avloppssidan, då djuren annars kunna halka, när de
råka trampa ned i rännan. På senare år ha rännor
utförts, som försetts med transportanordningar, vilka
automatiskt bortföra gödseln.
Utom båsplatser förses L. även med boxar för
ungdjur och helst även för tjuren samt mindre kättar för
kalvar. Ett önskemål, som endast vid större
ladugårdar kan realiseras, är särskilda isolerings- och
sjukboxar. För att erhålla god luftcirkulation i ladugården
är det lämpligt att göra boxväggarna genombrutna,
antingen av trä eller av järnrör.
För underlättandet av utfodringen anbringas ofta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0577.html
