Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagsökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagsökning
Landsting
gäldenären att inom viss kort tid avgiva skriftlig
förklaring, och borgenären delgiver (se Delgivning)
honom handlingarna samt inkommer med bevis därom.
Avgives ej förklaring med förnekande av underskriften
eller med skriftligt bevis (kvitto, intyg, förfallen
mot-fordran etc.), som talar emot kravet och föranleder
sakens hänskjutande till domstolen såsom tvistig, resp.
kvittning helt eller delvis, ålägges gäldenären att betala
beloppet jämte L.-kostnaden. Är betalning sökt ur
intecknad fastighet, fastställes den att utgå därur
och exekutiv auktion* hålles, såvida ej borgenären
begär tvångsförvaltning. I så fall tillsättes en
syssloman (ev. ägaren själv), som redovisar avkastningen
till borgenären, sedan räntor å inteckningar med bättre
rätt utgått och sysslomannen fått sitt arvode. Om
saken hänskjutes till domstolen, utsättes dag för
handläggning, och parterna kallas genom rek. brev.
Stämning behöves alltså ej längre. Å. E-d.
Lakesaltning, se Ostberedning.
Laktas, se Enzym.
Laktationskurva. Härmed förstås en linje som visar
mjölkavkastningens fördelning under
laktationsperio-den*. Vid oförändrad årsavkastning är en jämnt
fördelad dagsproduktion, flack L., att föredraga framför
en hög avkastning omedelbart efter kalvningen med
följande snabb avsining, brant L., ty en ko med jämn
dagsavkastning har mindre behov av koncentrerade
fodermedel (kraftfoder) än en ko med brant L.
L:s form visar ett mycket tydligt samband med
kornas ålder. Under första laktationsperioden är
mjölkavkastningen i regel betydligt jämnare fördelad över
kalvningsintervallet än under senare laktationer.
Vidare beror L:s form på kalvningsintervallets längd.
Om en ko icke blir dräktig i normal tid efter
kalvningen, bibehåller hon sin avkastning under längre
tid än om dräktighet inträder relativt tidigt. I vanliga
fall gör dräktigheten sig tydligt gällande på
mjölkavkastningen ungefär fem månader efter befruktningen.
L. för olika kor äro därför fullt jämförbara endast
under de första åtta månaderna efter kalvningen.
Dessutom inverkar utfodringen och kons näringstillstånd
såtillvida, att bristande näringstillförsel påskyndar
av-siningen.
Vid sidan om alla dessa variationsorsaker inverka
dock även de ärftliga anlagen på L:s form, och då L.
för olika kor i övrigt äro jämförbara gör sig arvets
inflytande t. o. m. mycket tidigt gällande; kurvorna
för en kos olika laktationer bruka alltså visa mycket
god överensstämmelse med varandra.
Som mått på L:s form kan man använda
avkastningen under den andra 100-dagarsperioden från
kalvningen, uttryckt i procent av avkastningen under den
första 100-dagarsperioden. Då detta procenttal är
lågt, ha korna en oförmånlig L. I. J-n.
Laktationsperiod, den tid efter förlossningen, då
däggdjurshonan producerar mjölk. En kos L. sträcker sig
alltså från kalvningen till sinläggningen. I. J-n.
Laktatmetoden, en vid Centralanstalten för
jordbruksförsök utarbetad kemisk snabbmetod för bedömning
av lättlöslig fosforsyra i åkerjord. Metoden har såväl
i Sverige som utomlands kommit till ganska vidsträckt
praktisk användning, dels som komplement till
gödslingsförsök i fält, dels med utnyttjande av därvid
vunnen erfarenhet vid kartläggning av åkerjord för
anpassning av fosfatgödsling efter jordens tillstånd.
Resultaten uttryckas antingen i milligram fosforsyra
(P2P6) i 100 gram lufttorr jord (»laktat-tal») eller
bättre, efter korrektion för jordens volymvikt,
matjordsdjup, kalktillstånd m. m., som »fosfatvärde» i kg.
fosforsyra per ha. H. E-r.
Laktos, se Kolhydrater.
Lamarckism, se Utvecklingslära.
Lamellkoppling, se Kopplingar.
Lamhet, se Förlamning.
Lamium, se Plister.
Lämning, se Förlossning.
Lamslag, korsförlamning*.
Landsbergsblandning, se Klöver.
Landsbygdens Folk, se Riksförbundet landsbygdens
folk.
Landsida, se Plog.
Landsorganisationen, förkortat L. O., är en
sammanslutning av de olika yrkesgruppernas fackföreningar.
Se Fackföreningsrörelsen. N-g.
Landsting eller landskapsting höllos under den tidigare
Medeltiden årligen för behandling av landskapets
(landets) politiska, ekonomiska och rättsliga ärenden.
Den dömande verksamheten övergick redan på
1400-talet till lagmanstingen såsom instans över häradstingen,
men fortfarande förekom, att konungen å L. förhandlade
med allmogen, så t. ex. Gustav Vasa. Med riksdagens
ökade befogenhet vek denna form av lokal självstyrelse
tillbaka, men kvarlevde i Norrland in på 1800-talet
(sista L. i Jämtland 1857).
Såsom beslutande organ för den kommun av högre
ordning, som utgöres av ett län eller i några fall del av
ett län, nyskapades L. vid tillkomsten av 1862 års
kommunallagar. Enligt nu gällande lag av 20/6 1924 om
L. har det att rådslå och besluta om för L.-området
gemensamma angelägenheter rörande allmän
hushållning, jordbrukets och andra näringars utveckling,
kommunikationsväsen, hälsö- och sjukvård,
undervisning, allmän ordning och säkerhet m. m., såframt
dessa ärenden ej ankomma på offentlig myndighets
ämbetsåtgärd. Vidare har L. — jämte de större
städernas fullmäktige — att utse ledamöterna i Första
kammaren. Stad med 50 000 invånare äger utträda
ur L., men kan med bifall av L. även inträda. Beslut
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
