Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukskemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbrukskemi
Lantbruksskola
kunskaperna om lantbrukets produkter och
hjälpmedel, såsom fodermedlens kemiska sammansättning,
jordens och gödselämnenas kemi, växtskyddsmedlens,
mjölkens och mejeriprodukternas kemi etc. O. S-g.
Lantbrukskemiska stationer, se Kemisk station och
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt.
Lantbruksklubb. Under namnet L. började under
1800-talets senare hälft lokalt betonade sällskap att bildas
av personer, intresserade för lantbruksnäringens
praktiska bedrivande. Klubbarna, som äro av ideell natur,
verka huvudsakligen genom anordnandet av
sammankomster med föredrag och överläggningar angående
jordbruksspörsmål samt studieexkursioner. Många
klubbar ha varit av kort varaktighet. Av de 50 st.,
som år 1941 funnos i landet, voro dock i det närmaste
20 st. bildade under förra seklet. Äldst är Malmö
Lantbruksklubb, grundad 1862. G. Rbg.
Lantbrukskongress. För dryftandet av jordbruksfrågor
anordnas av olika organ kongresser, där fackmän från
skilda länder få tillfälle att sammanträffa. L. arbetar
i regel så, att på förhand utsedda föredragshållare
meddela de erfarenheter, som inom resp. land gjorts
beträffande de till diskussion upptagna ämnena.
Överläggningarna grundas sedan på dessa meddelanden.
Äldst är den s. k. Internationella lantbrukskongressen*.
Senare ha tillkommit speciella kongresser av
internationell natur för vallodling och marklära samt för
hus-djursavel och lantbruksekonomi jämte en mjölk- och
mejerikongress. De bägge förra ha en fastare byggnad
och arrangeras av särskilda föreningar, nämligen resp.
Internationella Gräsmarkskongressen och
Internationella Markläresällskapet. Övriga ha ingen permanent
organisation, utan vid varje avhållen sammankomst
bestämmes, var nästa kongress skall äga rum och utses
styrelse med uppdrag att förbereda densamma. För
svenskt vidkommande tilldraga sig de av Nordiska
Jordbruksforskares Förening anordnade kongresserna
särskilt intresse. Dessa avhållas vart tredje år inom
något av de nordiska länderna. G. Rbg.
Lantbrukskongress, Internationell. Genom försorg av
internationella lantbrukskommissionen (Commission
internationale d’agriculture), som har sitt säte i Paris,
ordnas med vissa mellanrum L. Vid kongresserna
behandlas olika lantbruksspörsmål av internationellt
intresse. I omfattande, tryckta berättelser redogöres
för förhandlingarna. Den första L. hölls i Paris år
1889. Till kongresserna, till vilka var och en mot avgift
äger tillträde, inbjudas vissa institutioner och
organisationer i olika länder. G. Rbg.
Lantbrukskonsulent, se Konsulent.
Lantbrukslärarförbund, Sveriges, som stiftades år 1905
under namn av Sveriges lantbrukslärarförening, har
till ändamål att verka för befrämjandet av
undervisning på lanthushållningens olika områden, bl. a.
genom samarbete och växelverkan mellan olika
grupper av inom undervisningen och rådgivningen på dessa
områden verksamma personer, att med
uppmärksamhet följa och stödja varje god strävan för vårt jordbruks
utveckling, lantmannahemmens förbättrande och
lantlivets höjande samt att tillvarataga
medlemmarnas-gemensamma intressen. Antal medlemmar år 1941:
622. A. A-n.
Lantbruksmuseum, se Lantbruksakademien, Kungl.
Lantbruksmöte. De allmänna svenska L., som är en
hushållningssällskapens gemensamma angelägenhet,
ha till ändamål att främja det svenska lantbruket och
därtill hörande binäringar, ävensom skogsskötseln,
jakten, fisket och hemslöjden. För den skull anordnas
vid mötena utställningar belysande nämnda näringars
ståndpunkt och åskådliggörande förekommande
hjälpmedel. Mötena avse därjämte att möjliggöra utbyte
av erfarenheter och åsikter i för näringarna
betydelsefulla frågor. L. anordnas distriktsvis (distrikts-) eller
för hela riket (riks-). Under en tidsperiod om 15 år
hålles dels ett distriktslantbruksmöte inom vart och
ett av de 6 distrikt, i vilka landet är indelat, dels,
därefter, ett rikslantbruksmöte.
Rätt att utställa tillkommer den, som inom området
för mötet utövar vid mötet företrädd näring. Dessutom
må hushållningssällskap ävensom föreningar berörande
ovannämnda näringar deltaga med
kollektivutställning, varjämte tillverkare av jordbruksförnödenheter
må deltaga som utställare. Hushållningssällskapens
beslutanderätt rörande L:s organisation och
verksamhet utövas av fullmäktige, valda för 4 år av
hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Fullmäktige
sammanträda vartannat år i september. I,, anordnas och
ledes av en utav fullmäktige utsedd bestyrelse, vilken
utser sekreterare och kommissarie, gruppordförande,
uppgör förslag till prisdomare m. m. För anordnande
av L. utgår ett årligt statsanslag av 25 000 kronor.
Distriktslantbruksmöten enligt Kungl, kungörelsens
stadgar för allmänna svenska L., Svensk
författningssamling 211/1931, hava varit anordnade inom västra
distriktet (Axvall 1935), i södra distriktet (Malmö 1937)
och i Bergslagsdistriktet (Bommehed 1939). A. A-n.
Lantbruksombud, se Hushållningssällskap.
Lantbruksriksdag, populär benämning på det
sammanträde med hushållningssällskapens* ombud, som
årligen hålles i Stockholm. E. W-n.
Lantbruksråd, se Lantbruksattaché.
Lantbruksskola. För att tillgodose det större jordbrukets
behov av utbildat befäl inrättade
hushållningssällskapen i början av 1800-talet särskilda skolor. Sålunda
inrättade Örebro läns hushållningssällskap redan år
1813 en rättarskola vid Dyringe. Först med
inrättandet av lantbruksskolan på Orups gård i Skåne fick
denna skolform egentlig stadga. Det första allmänna
584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
