Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marklära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marklära
Marknadslära
jordmånen* såsom en självständig kropp, man kan
nästan säga såsom en levande organism, vilken
utvecklas och anpassar sig efter de omgivande
förhållandena. (Skilj begreppet jordmån från begreppet
jordart I Se närmare under ifrågavarande uppslagsord.) En
jordmåns karaktär bestämmes av den modersubstans,
ur vilken den uppkommit, vilken vanligen
överensstämmer med lagret under själva jordmånen eller den
s. k. lithosfären, samt klimatets, vattnets och det
organiska livets inverkan på denna modersubstans.
Man säger att jordmånen är en produkt av samspelet
mellan lithosfären, atmosfären, hydrosfären och
biosfären. I analogi härmed brukar man kalla jordmånen
själv för pedosfären. Jordmånens beroende av klimatet
är synnerligen markant och kommer till uttryck i de
väsentliga skillnader i jordmånshänseende man finner
under olika klimattyper. Dessa skillnader framträda
synnerligen tydligt i Östeuropa, där man längst norrut
har tundraområdena, vilka söderut övergå i
podsol-områden. Söder om podsolområdet kommer sedan ett
gebit med tzernosem eller svarta jorden (ang. uttryckens
innebörd, se Jordmåner). Det klara och lätt
iakttagbara sambandet inom Ryssland mellan klimat och
jordmån torde ha medverkat till att flera av
marklärans grunder lagts här. Det skulle dröja ganska
länge innan de ryska synpunkterna blevo kända i
Västeuropa och Amerika. Bland dem, som
introducerat dem, märkas främst amerikanaren Marbut och
tysken Bamann. Båda ha utfört ett betydande arbete
ifråga om jordmånernas systematik, beskrivning och
geografiska utbredning. Dessa avsnitt av M. ha i
Sverige behandlats av O. Tamm.
Jordmånsbildningens inre förlopp eller m. a. o. de
kemiska och fysikaliska processer, som ske i marken
vid jordmånernas bildning, ha under senare tid blivit
föremål för en intensiv forskning och en stor del av
pedologerna ägna numera sitt intresse häråt. Det har
visat sig, att jordmånsbildningen till stor del utgöres
av processer, vilka utspelas i markens kolloidala
substans (se Kolloider). Denna del av M. har därför
fått anknytning till kolloidkemien och i sin utveckling
varit beroende av framstegen inom den kolloidkemiska
forskningen. Viktiga arbeten ha här utförts av
schweizaren Georg Wiegner, vilken bland annat studerat
basutbytet*. Svenskarna Sven Odén och Sante Mattson
ha arbetat inom samma område. Den senare har givit
upphov till den s. k. isoelektriska vittringsteorien,
vilken på kolloidkemisk grund förklarar
jordmånsbildningens olika förlopp under skilda klimatiska
betingelser.
M. har under senare tid såsom vetenskap tilldragit
sig ett stigande intresse och utgör nu ett mycket
viktigt fundament för en stor del av lantbruks- och
skogsvetenskapen; detta trots att man inom lant-
bruket mest intresserar sig för den odlade jorden,
där den ursprungliga jordmånen genom bearbetningen
förstörts. Den odlade jorden är dock under inflytande
av de jordmånsbildande faktorerna, även om resultatet,
den färdiga jordmånen, aldrig uppnås.
Forskning inom markläreområdet bedrives sedan en
längre tid tillbaka vid Sveriges Geologiska
undersökning och Skogsförsöksanstalten. Vidare har under
senare år upprättats en professur i marklära vid
Lantbrukshögskolan och en vid Skogshögskolan.
Y. G-n.
Marknadsbyrå, se Lantbrukssällskap, Sveriges
Allmänna.
Marknadslära. Marknad kan avse en plats, till exempel
våra kreatursmarknader, eller en samling personer,
som träffats för att sälja och köpa. Marknad användes
också som uttryck för den omsättning, som äger rum
ifråga om en viss produkt, spannmålsmarknaden,
köttmarknaden etc., eller som uttryck för möjligheterna
att sälja: marknaden är god eller dålig. Slutligen
användes M. som beteckning för med avseende på
omsättningen av en eller flera varor mer eller mindre
enhetliga områden, hemmamarknaden,
englandsmarknaden, internationella marknaden etc. M. innefattar
studier av alla de förhållanden, som ha inflytande på
avsättningsfrågan eller varuomsättningen. M. kan
sålunda inriktas på studier av konsumtion inom olika
områden och socialklasser, konsumtionsvanor och
deras förändringar samt de omständigheter, som inverka
härpå; olika slag av marknadsinstitutioner och
marknadsorgan samt marknadens organisation;
marknadsorganens olika funktioner eller tjänster såsom
uppsamling av produkterna, standardisering*, klassificering*,
transport*, lagring* finansiering, riskfördelning och
försäljning; marknadskostnader och handelsmarginaler;
samt slutligen själva produktionen i den mån kunskaper
härom äro nödvändiga för tillrättaläggande av
marknadsfrågorna eller för att från marknadssynpunkt
uppdraga riktlinjer för produktionen. Vid studier av
M. kunna olika metoder följas. Man kan exempelvis
studera ett visst led, uppsamlingshandeln, partihandeln
eller detaljhandeln eller handelsfunktionerna oberoende
av till vilket marknadsorgan de äro knutna, eller en viss
vara genom samtliga handelsled. M. är först på de
senaste åren och alltjämt i ringa utsträckning
företrädd i europeiska länder men har nått stor
omfattning i Förenta Staterna. I Europa och sålunda även i
vårt land ha studierna av varuomsättningen
begränsats till vad som vanligen kallas handelsteknik,
omfattande, som namnet anger, handelns teknik, vilken
emellertid givits en övervägande beskrivande
framställning. Under de senaste 10 åren har man upptagit
ämnet företagsekonomi, vilket givits en mera
analytisk framställning, men begränsats mera till speci-
630
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
