Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nervsystem -
magnerverna, som sätta hjärnan i förbindelse med
bröst- och bukhålans olika organ. Från ryggmärgen
utgå hos hästen 8 par hals-, 18 par rygg-, 6 par
länd-oc.h 5 par korsnerver jämte några svansnerver. De äro
dels motoriska nerver till bålens och lemmarnas
muskulatur, dels känselnerver.
En stor del av de nerver, som från ryggmärgen utgå
till inälvornas och blodkärlens muskulatur och till de
olika körtlarna, passera små nervknutar, ganglier,
vilka ligga på ömse sidor om ryggraden. Dessa ganglier
jämte tillhörande nerver, vilka reglera verksamheten
hos en mängd organ, som icke stå under viljans
inflytande, kallas det sympatiska nervsystemet.
Kärlnerverna reglera blodtillförseln till kroppens olika organ
genom att åstadkomma förträngning eller tillåta
utvidgning av kärlens väggar. I. J-n.
Nervsystemets sjukdomar. Dylika sjukdomar
uppträda relativt sällan hos husdjuren och ha icke
någon större ekonomisk betydelse. Några av de
vanligaste äro:
Hjärn- och hjärnhinneinflammation, som kan orsakas
av infektionsämnen, vilka med blodbanorna föras till
hjärnan eller med lymfbanorna nå hjärnan från
näshålan eller härröra från sjukliga processer i mellanörat.
Hos nöt träffas ej sällan tuberkulösa processer i hjärnan
eller hjärnhinnorna (se nedan). Vidare anses
förgiftningar, överansträngningar, stark värme eller
förkylning, olämplig utfodring eller mekaniska skador kunna
åstadkomma hjärninflammation. Sjukdomen är
vanligast hos yngre hästar och går ofta under namn av
rasande koller. I sjukdomsbilden kan man stundom
särskilja tvenne stadier, ett excitationsstadium och ett
depressionsstadium. Det förstnämnda börjar ofta med
plötslig oro, stundom t. o. m. raserianfall; ibland
förekommer också krampanfall. Depressionsstadiet yttrar
sig med slöhet, tvångsrörelser, aptitlöshet och i vissa
fall förlamningssymtom. Behandling består i att släppa
hästen i box och göra åderlåtning; kalla omslag om
pannan. Vid stark oro åderlåtning.
Hjärnvattusot eller dumkoller förekommer relativt
ofta hos häst. Står i samband med ökning av
vätskemängden i hjärnventriklarna, varigenom tryck uppstår
på kringliggande hjärnvävnad. Sjukdomen yttrar sig
i att hästen, när den lämnas ensam, blir stående
långa stunder med uttryckslös blick och sänkt huvud.
Den intar gärna ofysiologiska ställningar, lystrar ej
till anrop, slutar äta och blir under foderupptagandet
gärna stående slö med tuggan i munnen. Den verkar
sömnig, den går osäkert och förlorar ibland balansen.
Sjukdomen har ett kroniskt förlopp. Prognosen är
ogynnsam. Behandling består i åderlåtning, placering
av hästen på ett lugnt ställe, laxerande medel, event.
även lugnande medel.
Solstyny och värmeslag kunna inträffa, antingen när
- New Foundlandshund
djur under varm väderlek längre tid äro utsatta för
intensiv solbestrålning eller vid stark
kroppsansträngning under mycket heta dagar samt under transporter
i kvava järnvägsvagnar. Sjukdomen brukar yttra sig
med stark svettning, hög temperatur, påskyndad
andning, vacklande gång, förlamning och krampanfall.
Djuren böra genast föras till plats, där skugga och
svalka kan beredas. Huvudet begjutes med kallt vatten.
Åderlåtning och hjärtmedel.
Det vanligaste lidandet i nervsystemet hos
nötkreatur är tuberkulos.
Hjärntuberkulos brukar yttra sig plötsligt. Djuret
får vanligen raserianfall, tvångsrörelser och vacklande
gång. Korna bruka rusa fram mot krubban och kunna
bli hängande över krubbkanten eller liggande utan
förmåga att resa sig. Tuberkulos i ryggmärgen eller
dess hinnor synes vara ännu vanligare hos nöt. Som
första symtom ser man vanligen en något vacklande
gång. Senare ser man, att djuret niger med bakbenen,
när det går. Ofta följer svansförlamning och svårighet
att. urinera och defäkera. Lidandet är obotligt. Slakt
så snart sannolikhetsdiagnos är ställd. N. L.
Nervtråd, se Nervvävnad.
Nervvävnad. N. är särskilt utbildad för att mottaga
och fortleda retningar. Den består av stora rundade
eller oregelbundet formade celler, nervceller, som
befinna sig i hjärnan, ryggmärgen eller ganglierna.
Nervcellerna äro försedda med utskott av två olika slag:
nerv- och cytoplasmautskott. En nervcell med alla sina
utskott kallas neuron. Nervutskottet (neurit) består
av en lång sträng, axelcylindern, som omgives av en
nervskida, bestående av en eller två hinnor. En
axelcylinder med sin nervskida bildar en nervtråd. De
nervstammar, som utgå från hjärna och ryggmärg till
kroppens olika delar, bestå av sådana nervtrådar,
sammanhållna av bindväv. Cytoplasmautskotten
(den-driter) äro vanligen korta och starkt förgrenade. Genom
dem ställas de olika nervcellerna i förbindelse med
varandra, men de övergå icke i nervtrådar (se
Nervsystem). I. J—fi.
Netto, ital. ord betydande ren, användes för att angiva
vinst eller förlust, sedan inkomsterna minskats med
vederbörliga utgifter (avdrag). N., som i jordbrukets
bokföring uppkommer på Lanthushållningens konto,
kallas även nettoavkastning (jfr Bokföring). I
handelsläran betecknas skillnaden mellan bruttovikt och tara
för N. A. M. Fj.
Nettoavkastning, se Netto.
Nettoenergi, se Ämnesomsättning.
Nettoförmögenhet, se Bokföring.
Nettokalori, se Ämnesomsättning.
Neubauermetoden, se Jordanalys.
Neurin, se Ammoniakbaser.
New Foundlandshund, se Hundraser.
691
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
