Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatursavel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nötkreatursavel
Nötkreafursraser
nötkött till 115 000 ton. Som dragare ha nötkreaturen
icke f. n. någon betydelse i vårt land.
Vid 1880-talets början funnos tre inhemska
nötboskapsraser i landet, nämligen herrgårdsrasen i Skåne
och på de större gårdarna i Mellansverige,
Smålands-gotlandsrasen i övriga delar av Svea- och Götaland
samt norr därom den nordsvenska boskapen. Under
1800-talets första hälft började en livlig import av
utländska raser (enstaka importer hade skett redan
tidigare). Dessa importer fortsatte ända fram till
sekelskiftet och under detta århundradets första
decennium. Det var en mängd olika raser som infördes,
men bland de viktigaste må nämnas korthorn från
England, ayrshire från Skottland samt svartbrokig
låglandsboskap från Ostfriesland och Holland. På
grundval av importerad korthorn- och ayrshire- samt inhemsk
herrgårdsboskap grundades rödbrokig svensk boskap
(R. S. B.), för vilken ras en avelsförening bildades
1891. Ayrshireboskapen höll sig kvar som en
självständig ras till den 1 jan. 1928, då den slogs samman
med R. S. B. till svensk röd och vit boskap (S. R. B.).
Aveln med låglandsboskapen fortsatte och denna ras
har nu sin huvudsakliga utbredning i Skåne och
Halland samt i Östergötlands och Skaraborgs län. I
norra Sverige började förädlingsarbetet med fjällrasen
på 1880—90-talen och omkr. 1910 började man i
Dalarna och Bohuslän tillvarataga röd kullig lantras.
Dessa två inhemska boskapstyper sammanslogos 1938
till svensk kullig boskap. Med undantag för några få
besättningar av jerseyboskap hållas nu endast tre
nötkreatursraser i landet: Svensk låglandsboskap, Svensk
röd och vit boskap samt Svensk kullig boskap. B’ör dessa
raser föras riksstamböcker av avelsföreningen för
resp. ras (se Stambok).
Stamboksföringen av nötkreatur är sedan 1938
omlagd efter nya grunder. Generationsdjurens indelning i
klasser inom en förberedande avdelning har helt
slopats, och för inregistrering i stamboken fordras ett
mindre antal kända anor än tidigare. Till grund för
stamboksföringen ligger det s. k. kontrollregistret, som
föres länsvis. Detta register är avsett att omfatta alla
nötkreatur inom vederbörande område, som tillhöra
besättning, vilken står under fullständig kontroll
(avkastningskontroll*). Varje till registret ansluten
besättning tilldelas ett nummer, och under detta samlas
uppgifter om avkastning, kalvningar och kalvarnas
märkning för besättningens alla kontrollerade kor.
Dessutom insamlas två gånger om året kopior av
betäckningsjournalerna för stamboksförda och
stam-boksberättigade tjurar, som verkat inom
kontrollregistrets besättningar. Registret innehåller alltså alla
de uppgifter, som äro nödvändiga för fastställande av
djurens identitet, samt för utförande av
avkommebedömningar av tjurar.
Djur, som anmälts för intagning i riksstambok,
besiktigas av en s. k. urvalsnämnd, som består av två
ledamöter; en av dessa representerar avelsföreningen
och den andre vederbörande hushållningssällskap. Om
djuret godkännes förstamboksföring, tilldelas det någon
av typgraderna 1, 2 eller 3, där 1 betecknar godkänd,
2 god och 3 mycket god typ. Beträffande härstam-
Nötkreatursavel. Kreatursrasernas utbredning i Sverige.
(Kor inregistrerade 1936—38.) Svart betecknar låglandsras,
streckat, svensk röd och vit boskap, vitt, svensk kullig
boskap.
ningen fordras för ko, att fadern och morfadern äro
införda i erkänd stambok, och för tjur att dessutom
modern och mormodern samt mormors far och mormors
morfar äro stamboksförda. För stamboksföring av ko
fordras alltså minst 2 och för tjur minst 4 generationers
parning med stamboksförda tjurar. En tjur måste
vara minst 18 månader gammal och en ko måste ha
lämnat avkastning under minst ett kontroll- eller
lak-tationsår för att kunna intagas i stamboken. Vissa
minimifordringar ifråga om avkastningen äro
uppställda och det är dessutom stadgat, att om djurets
storlek avsevärt överstiger rasens medeltal, höjas
avkastningsfordringarna i motsvarande grad.
Tjurföreningar. År 1936 funnos i Sverige 2 305
tjurföreningar med sammanlagt 2 541 tjurar. Deras
710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
