Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogräsfrö
Ogräsfrö
rötter nått en tillfredsställande spridning. Flera O.
hava därjämte en mycket stor både vatten- och
näringsupptagande förmåga; de utveckla sig väl även på
jämförelsevis torra och magra fält. c. Skadeinsekters och
växtsjukdomars härjningar underlättas av O.
Dikeskanternas 0. lämna skydd och föda åt många
skadeinsekter, t. ex. sniglar, och flera O. befordra
växtsjuk-domar. Så t. ex. kan klumprotsjuka fortleva i marken
genom att årligen angripa åkerkål och åkersenap.
2. O. förorsaka mycket extra arbete. Deras närvaro
framtvingar en intensivare jordbearbetning än eljest vore
nödvändig, häst- och handhackningar m. m. Rensning
av utsädesvaror är även arbetskrävande, m. fi. åtgärder.
3. Skördens värde nedsättes. Flera O. äro illasmakande,
så att deras närvaro medför fodrets ratande. Andra
äro t. o. m. direkt giftiga. Penninggräs och i ännu
högre grad vissa på betesmarker förekommande
lökväxter giva en obehaglig löksmak åt mjölk, smör och
kött, om de förtäras av djuren. Andra O. äro saftiga
så att skördens bärgning kan försvåras och skador
uppstå.
De förluster, som O. förorsaka, äro betydande.
Enbart värdet av den årliga skördeminskningen
uppskattas till omkr. hundra mill. kr. Övriga
skadeverkningar äro svårare att beräkna.
0:s indelning sker lämpligast efter deras livslängd
och växtsätt. Den tidigare uppdelningen i fröogräs
och rotogräs är allt för schablonmässig.
a. Ettåriga O. spira om våren ur ett frö, blomma
under sommaren och bära mogna frön under
eftersommar och höst. I vissa fall gro fröna om hösten, varefter
plantorna övervintra (vinterettåriga). Roten saknar
skottbildningsförmåga, varför ali förökning sker genom
frön. Men då frösättningen är riklig bliva de ofta svåra
O. De uppträda framförallt i vårsådda grödor. Hit
höra åkersenap, åkerkål, åkerrättika, penninggräs,
svinmålla, våtarv, spärgel, snärjmåra, rödknäa,
nässel-då, hampdå m. fi. Dessa O. motarbetas och utrotas
genom att fröspridning förhindras, genom sådan
jordbearbetning, som förstör spirande plantor, t. ex.
ogräsharvning och hackrensning, samt genom
besprutning och bestoftning.
b. Tvååriga O. kräva två år eller åtminstone två
somrar för sin fulla utveckling. I övrigt likna de
ettåriga. Första året bilda de en bladrosett, vilken året
därpå utvecklar blommor och frön. De komma därför
att uppträda i höstsäd och första årets vall. Vanliga äro
blåklint, råglosta, sötkulla, åkerkulla (surkullor),
åkerklätt, styvmorsviol, harkål, vild morot m. fi.
Motarbetandet sker huvudsakligen genom noggrann
rensning av utsädet, men tidig slåtter av vallarna,
innan fröna mognat, är även att rekommendera. I
höstsäd kan i viss utsträckning harvning,
besprutning och bestoftning företagas.
c. Fleråriga O. utmärkas av övervintrande rot eller
rotsystem och äro av tvenne typer: stationära och
rot-spridande. De stationära spridas i allmänhet genom
frön; rotskott bildas endast då roten skadas. Första
året bildas i allmänhet kraftig rot, ofta pålrot, samt
bladrosett. Andra året utvecklas blommor och frön,
varjämte hela plantan blir mera storvuxen. Så sker
även under en följd av år, men då rotskott icke bildas,
förblir plantan stationär. Dessa O. fordra orörd mark
för att trivas, varför de uppträda i vallar och ängar,
på dikeskanter m. fi. platser. Hit höra maskros,
ryssgubbe, sommargyllen, spetsgroblad, krussyra,
prästkrage m. fi. Dessa O. höra till de svåraste att bekämpa,
såvida icke marken kan upplöjas och bearbetas.
Riklig vallinsådd av rent utsäde, tidig slåtter,
handrensning av frövallar och — viktigast —- korta vallar
äro allmänna åtgärder mot dem. Maskrosen kan
motarbetas genom bestoftning. — De rotspridande O. hava
ett förgrenat rotsystem, från vilket rotskott bildas.
De spridas även genom frön. Då ett frö gror, utvecklas
rotsystemet så snabbt, att små rotskott ofta bildas
under första året. Följande år bildas blommor och
frön, varjämte rotsystemet utväxer i alla riktningar
samt bildar skott, vilka följande år bära blommor.
På detta sätt sprida sig dessa ogräs snabbt. Åkertistel,
åkermjölktistel, hästhov, kvickrot äro vanliga. De
trivas bäst i jord, som ej allt för kraftigt bearbetas
höst och vår, varför de bli besvärliga i sädesgrödor. De
motarbetas och utrotas genom långvarig kraftig
bearbetning, t. ex. trädesbruk, men även hackrensning
är utmärkt. Jfr Ogräskamp. A. Å.
Ogräsfrö, avfall vid tröskning, som noga bör
tillvaratagas för att förhindra ogrässpridning. Bäst är att
bränna detta avfall. Det har visserligen ett ingalunda
föraktligt fodervärde enligt kemisk analys, men dels
föreligger alltid risk för att en del av fröna komma
över i gödseln, dels äro många O. olämpliga för
utfodring, emedan de överföra olämplig smak till mjölk,
smör och kött. Korsmo fann följande kemiska
sammansättning på O.: råfett 5,54, råprotein 15,52, kvävefria
extraktivämnen 54,76, växttråd 8,94, aska 7,73 och
fuktighet 7,51 %. Vissa ogräsarters frön är betydligt
näringsrikare, särskilt på fett och protein. Analyserna
visa ett gott fodervärde, men skall utfodring
förekomma, så bör den dels ske till djur utan produktion,
t. ex. vuxna ungdjur eller sinkor, dels bör frönas
groningsförmåga tillintetgöras. Detta kan ske på tvänne
sätt: genom finmalning och genom kokning. Gröpning
är icke tillfredsställande, emedan smärre O. då i stor
utsträckning icke krossas, och då komma de även att
oskadda passera djurens fodersmältningskanal.
Begjut-ning med hett vatten är icke heller tillräckligt, enär detta
icke förmår upphetta mer än en ringa del av O. så
grundligt att groningsförmågan tillintetgöres. A. A.
726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
