Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oljekakor
Oljekakor
Kg pr fe (g) ........................0,89 0,98 1,12 1,28 1,54 1,90 1,35 2,99 5,52
» » » (s)............................1,02 1,13 1,32 — —• — 1,32 — —
» » » (h) ........................0,82 0,91 1,07 —• — — 1,22 — —
Smältbar äggvita:
% ........................................35,1 33,3 29,7 25,9 22,4 18,6 35,6 17,3 1,3
pr fe (g), gram ........ 310 320 330 340 350 350 480 520 70
Näringsvärde för
kakor med en växttrådhalt av extraherat mjöl [-solros-skal-] {+solros- skal+}
5,1— 10,0 % 10,1— 15,0 % 15,1— 20,0 % 20,1— 25,0 % 25,1— 30,0 % 30,1— 35,0 % [-skal-fattigt skal-rikt-] {+skal- fattigt skal- rikt+}
Rapskakor. Rapsfröna innehålla ämnen, vilka vid
sönderdelning frigöra senapsolja. Även i rapskakorna
finns senapsolja ehuru i starkt växlande mängder. Då
senapsolja är giftig (retar tarmslemhinnan) böra kakor
med relativt stort innehåll av denna olja användas i
starkt begränsade mängder. Kvalitativt kan man
bedöma senapsoljemängden genom att röra ut en ringa
mängd krossad kaka i 70-gradigt vatten samt
tillsätta några krossade frön av vit senap samt iakttaga
lukten. Kan man ännu efter 5—8 timmar känna
senapsoljelukt äro kakorna rika på denna olja och
böra användas med stor försiktighet. Även de högsta
kvaliteter av dessa kakor ha dock en ganska starkt
lösande dietisk verkan, varför de äro lämpliga att
använda i saftfoderfattiga foderstater. Näringsvärdet
är i medeltal:
Rapskakor Rapsmjöl
Kg per fe (g)............. 1,03 1,31
» » » (s)............. 1,15 1,23
> » » (h)............. 0,96 1,15
Smältbar äggvita %........ 25,4 28,6
per fe (g), gram 260 380
Rapsfodermedlen lämpa sig främst åt nötkreaturen
och bland dem åt mjölkkor, vilka erhålla ett torrt
foder. Mer än 1 kg per ko och dag bör icke användas.
De fettrika rapskakorna ge ett vekt smör, vilket också
är av betydelse, då vintersmöret ofta är alltför hårt.
Linjrökakor. Linfröna (se Frön och frukter) liksom
även linfrökakorna äro rika på växtslem och äro därför
mycket värdefulla fodermedel till kalvar vid
övergången från söt- till skummjölk. Detta foder finnes
även som extraherat mjöl med lägre halt av råfett
och växtslem och därför av lägre näringsvärde och
användbarhet. Näringsvärdet framgår av följande
medeltal:
Kg per fe (g)..........................0,97 1,09
» » » (s)..........................0,94 1,08
» » » (h)..........................0,95 1,07
Smältbar äggvita %................28,0 29,5
per fe (g), gram 250 320
[-Linfrö-kakor Linfrömjöl-]
{+Linfrö- kakor Linfrö- mjöl+}
Som förut anförts lämpa sig kakorna särskilt till
ungdjur. Till skummjölkskalvar kunna dessa kakor
utgöra upp till 50 % av kraftfoderblandningen. Till
kalvar har linfrömjölet betydligt lägre värde, då det
är fettfattigt.
Till mjölkkor äro kakorna av särskilt värde som
komplement till fodermedel, som ge hårt smörfett.
Palmkärn-, kokos- och babassukakor utgöra avfallet
vid utvinnandet av fett ur fruktköttet från olika
palmarters nötter (se Kopra). Dessa kakor ha en starkt
fetthaltshöjande effekt, varför de äro mycket använda
av denna anledning. Näringsvärdet hos resp. kakor
och mjöl är:
Palmkärn- Kokos- Babassu-
kakor mjöl kakor mj öl kakor mjöl
Kg per fe (g) 0,97 1,10 0,91 0,97 0,99 1,12
» » » (s) 1,34 1,40 1,24 1,28 — —
» » » (h) 1,17 1,34 1,04 1,16 — —
Smältb. äggv.: 0/ 13,2 14,1 16,2 17,6 19,2 20,0
pr fe (g), gram 130 150 150 170 190 220
Alla dessa tre kakor resp. mjöl äro utmärkta
fodermedel, vilka gärna ätas av alla djurslag. Till svin och
höns äro reduktionstalen betydligt högre än till
nötkreatur. Dessa fodermedel äro de äggvitefattigaste
av de egentliga O. De ha vidsträckt användning till
alla djurslag, ehuru de företrädesvis böra användas
till nöten. Den dietiska verkan är mycket god. På grund
av att fettet i dessa oljekakor består av nästan
uteslutande mättade fettsyror ge de ett smörfett av
liknande sammansättning, om icke andra fodermedel
samtidigt motverka dessa kakor i foderblandningen.
Övriga oljekakor. Lindådra, hampfrö, vallmo- och
kakaokakor erhållas som avfall från resp. växt. De
importerade äro ofta mindervärdiga fodermedel.
Lind-ådrakakan sänker mjölkens fetthalt högst betydligt.
Hampfrö- och vallmokakorna kunna innehålla giftiga
ämnen, vilka kunna skada djuren. Kakaokakor ha visat
47—90 519 7
733
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
