Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pimpernell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pimpernell -
som sallad och till kryddning av vin på grund av sin
smultronlika arom. Kreaturen äta den gärna, varför
den är ett lämpligt inslag i betet. Den håller sig grön
även på vintern. H. G. S.
Pimpinella, se Anis och Backanis.
Pimsten, se Bergarter.
Pinccring, se Fruktodling.
Pingborre, se Ollonborrar.
Pingstlilja, se Narciss.
1’inguieula, se Tätört.
Pinnmo, se Lösa avlagringar.
Pinnsladd, se Sladdning.
Pinus, se Barrträd och Tall.
Pinzgauerhästen, se Hästraser.
Pion (Paeonia) är ett till sippornas fam. hörande
släkte, utmärkt av stora femtaliga blommor, vilkas
foder kvarsitter efter blomningen omgivande de 2—5
kapslarna. Två arter ha av gammalt odlats i våra
trädgårdar, dillpion (P. tenuifolia) med mörkröda
blommor och finflikade blad samt b ondpion (P.
officinalis) med röda eller vita blommor och
lansett-lika bladflikar, bägge från medelhavsområdet.
Numera torde dock i allmänhet former av den
ostasiatiska luktpionen (P. albiflora) mest odlas. Den
liknar mest bondpionen, men har vita—gulaktiga—
ljusröda blommor, som äro välluktande. Fyllda
blommor förekomma allmänt hos de bägge senare.
Förökningen sker genom knölrötter, som dock ej få sättas
för djupt, om icke blomning skall fördröjas. H. G. S.
Pipande kvickdrag, se Lungpipning.
Piperin, en alkaloid, som finns i svart peppar och
som verkar svagt temperaturnedsättande på
människor. G. Dbg.
Piphas, se Exteriörbedömning.
Pipkrake, se Jordarter.
1’ipranka, se Aristolochia.
Piprör, se Rör.
Pipstäkra, se Stäkra.
Pipsvampar, en avdelning hattsvampar, hos vilka
sporerna utvecklas i pipor eller rör å hattens
undersida. Till P. eller rörsvampar höra bl. a. R ö r s o p p a r
och Tickor. G. Dbg.
Piroplasmos, se Blodstallning.
Pisum, se Ärt.
Pitprops, props, gruvstolpar, gruvstöttor, tillverkas
av tall och gran, stor exportvara, användes i
kolgruvor. P. skall vara jämnt avsågad i båda ändar,
väl kvistad samt numera vanligen helbarkad. Vid
randbarkning skall halva ytan vara barkfri. P. skall
vara rak, fri från röta, blånad dock tillåten. Aptering
sker i långprops eller kortprops, den förra minst
10 eng. fot och minsta grovlek i topp 2% eng. tum.
Kortprops kapas i hela och halva fot (även kvartsfot)
samt halva (eller kvarts) tum. Grovlek vanligen 2 y2
- Plantering
(2)—8 tum. 3% tums och klenare kallas klenprops,
grövre grovprops. För rå props brukar torkmån
beräknas. Längden å varje propsbit skall uppgå till
minst så många fot som tumtalet i topp. Vid
props-leveranser kräves vanligen, att partiet skall innehålla
sortering av olika längder och grovlekar i viss angiven
proportion, ehuru uppköpare numera vid mindre
leveranser medgiva avsteg från denna regel.
Huggningen betalas vanligen pr löpfot. När P.
får levereras i viss längd eller fåtal längder, sker
färdighuggning i skogen. Eljest utdrives P. i långa
slanor och kapas vid lastplats, vilket fördyrar
drivningen.
Props försäljes i eng. kubikfamn (216 kbft = 6,1 lm3)
eller Göteborgsstandard (180 kbft), löst mått. Inom
landet sker uppköp även pr 1 000 löpfot eller lm3.
Vid stapling läggas olika längder var för sig och alla
lilländar åt samma håll. Inmätning sker antingen i
stapelns mått eller efter s. k. skalmätning, då
enligt antagen skala visst antal löpfot av respektive
tumtal anses åtgå till en kubikfamn eller standard
(t. ex. av 4 tums åtgår 1 339 löpfot till en kubikfamn
och 1 116 löpfot till en Göteborgsstandard).
Skalmätning ger vanligen 10—15 % lägre resultat än
stapelmätning, då veden är randbarkad, ännu lägre otn den är
helbarkad. För inmätning av props finnas av
handelskammaren auktoriserade inmätare. Priset på P. kan
fluktuera betydligt vissa år, men i stort sett följer
det sulfatvedens. R. I.-k.
Plagioklas, se Fältspat.
Planersladd, se Sladd och Sladdning.
Plank, se Bräda och Timmer.
Plankrust, se Grundförstärkning.
Plankton, samlingsnamn för i vatten levande, fritt
omkringflytande mindre växt- och djurformer. P.
anses utgöra havets och insjöarnas »urnäring» i det att
det tjänar som föda för högre djurformer, främst
fiskar. Havsplankton eller haliplankton spelar en
utomordentlig roll såsom föda för en rad ekonomiskt
viktiga fiskarter, såsom sill och makrill.
Sötvattens-plankton eller limnoplankton tjänar som föda bland
annat för sik. Limnoplankton består i fruktbarare
trakter där vattnet är näringsrikt företrädesvis av
växtformer, vilka kunna om sommaren uppträda i
sådan mängd att vattnet blir grönfärgat (»vattnet
blommar»), I urbergsvattnen dominera däremot
djurformerna.
P:s döda rester utgör ofta en mycket viktig del
av gyttjorna. Y. G-n.
Planktongyttja, se Lösa avlagringar.
Planmossa, se Myr.
Plantago, se Groblad.
Plantering är utsättandet av en planta på viss
bestämd plats. Träd och buskar kunna planteras på
753
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
