Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prisindex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prisindex -
P. upplysning om penningvärdets förändringar, då en
stegring av prisnivån ju innebär, att penningvärdet
fallit i motsvarande grad. P. kunna även upprättps
för att vinna en överblick över de förändringar, som
priserna för en viss grupp av varor undergått. Vid
upprättandet av P., som avse att belysa den
allmänna prisnivåns förändringar, är det icke möjligt
att medtaga alla varor utan ett urval måste göras,
så att blott de for den allmänna hushållningen
betydelsefullaste medtagas. Vanligen väljes som
utgångspunkt en viss bestämd tid. Priserna vid denna tid för
de varor, som skola medtagas, sättas lika med 100.
Om priset för en viss vara vid den tidpunkt, vars
prisnivå skall undersökas, stigit med exempelvis 35%,
anges alltså varans pris vid denna tidpunkt av
indextalet 135. På samma sätt uträknas indextalen för
alla d-2 varor, som skola medtagas. Genom
sammanläggning av indextalen och uträkning av deras
aritmetiska medium erhålles ett mått på prisnivåns
höjd. Då emellertid icke alla varor äro av samma
betydelse för folkhushållet, förfar man ofta på det
sättet, att man vid uträkningen av medeltalet låter
vissa varor ingå med en eller flera mångfalder av sitt
index. Man erhåller härigenom ett s. k. vägt
medeltal. Ett flertal P. finnas i olika länder, upprättade
dels av enskilda, dels av offentliga myndigheter. I
Sverige offentliggör sålunda Kommerskollegium i
Kommersiella Meddelanden partipiisindex, för vilket
utgångspunkten för jämförelserna är år 1935.
Socialstyrelsen offentliggör levnadskostnadsindex samt ett
särskilt index för livsmedel, bränsle och lyse i Sociala
Meddelanden. Utgångsåret är även här år 1935.
G. Dbg.
Prisnotering, notering, en sammanställning av
prisuppgifter, som offentliggöras till vägledning för handeln.
I våra dagar äro P., ej minst på jordbrukets produkter,
av stor betydelse. Inom jordbruket såväl som handeln
uppgöras ofta avslut på grund av P. Av största vikt är
därför, att P. är ett uttryck för det verkliga
marknadsläget och icke för något visst intresse. För att värdet
av en P. skall komma helt till sin rätt, måste den
angiva viss bestämd kvalitetsklass, helst standardklass.
Dessutom måste noga angivas den plats, för vilken P.
gäller, varupartiets storlek och övriga villkor för att
det pris, P. angiver, skall gälla.
Vid uppgörande av P. kunna olika tillvägagångssätt
komma till användning. Sålunda kan en P. uppgöras
a) genom att torgens eller börsernas priser
sammanställas av någon enskild person, b) genom att prisuppgifter
av en kommitté inhämtas från olika håll, såväl säljare
som köpare, och sammanställas c) genom att
handelsorgan angiva, till vilka priser varor köpas
(köparnotering) eller säljas (säljarnotering).
Med hänsyn till den uppgift P. avse tjäna, kunna de
- Prisnotering
indelas i 3 grupper. 1) Upplysande P. angiva priset för
den närmast förflutna tiden. Avses priser för tid, som
ligger längre tillbaka, få de karaktären av prisstatistik.
Upplysande P. kunna vara av stort värde för handeln,
om de bygga på ett sådant material, att de giva uttryck
för verkligen betalda priser. Det är sålunda av vikt att
till grund för de prisuppgifter, som användas, ligga
verkliga avslut. Önskvärt är, att de till ifrågavarande
priser omsatta varumängderna kunna angivas. Till
gruppen höra ett flertal P. på jordbrukets produkter
och förnödenheter, t. ex. noteringarna för spannmål,
stråfoder, hudar och skinn, smågrisar och kraftfoder.
2) Vägledande P. avse i högre grad än de upplysande
att tjäna till ledning för handeln under viss kort tid
framåt, t. ex. någon vecka. Vid fastställande av dessa
P. utgår man liksom i förra fallet från senast betalda
priser men tager dessutom hänsyn till, huru priset kan
tänkas komma att förändra sig under den tid, P.
skall gälla. Ifrågavarande P. uttrycker därför, då den
fastställes, mera sällan ett betalt pris. Exempel på en
P. av detta slag är svensk äggnotering, vilken skall
tjäna till vägledning för kommande veckas ägguppköp.
3) Bindande P. sättes av handelsorgan och uttrycker
det pris, till vilket en vara köpes eller säljes,
exempelvis under någon vecka framåt. En bindande P. är alltså
närmast ett slags offert. Ifråga om jordbrukets
produkter utgöra slakteriföreningarnas noteringar exempel på
P. tillhörande denna grupp.
P. kan avse: 1) Priset vid producenternas närmaste
leveransplats (järnvägsstation eller ångbåtsbrygga). Då
detta pris måste växla starkt bl. a. på grund av
avståndet till större avsättningsort, begagnas dylik P.
endast i ringa utsträckning. Den förekommer dock för
exempelvis smör, ost och ägg. 2) Pris, som betalas av
uppköpare fritt större avsättningsort. P., som angiver
ifrågavarande pris, är mycket vanlig för jordbrukets
produkter. 3) Partihandelns försäljningspris till
minuthandeln. Detta pris noteras för bl. a. kött, fläsk,
ägg, smör och ost. 4) Detaljhandelns pris till
konsumenter, alltså det pris, som gäller i butiken, ofta
även i hemmen samt på minuthandelstorg.
P. för spannmål har i vårt land fastställts sedan
mitten av 1800-talet. I Stockholm sattes denna P. på
börsen av stadsmäklare; sedan 1912 under medverkan
av köpmän. I andra större städer sattes P. av enskilda
köpmän. Sedan 1919 har Sveriges allmänna
lantbrukssällskap satt P. för spannmål, svensk
spannmålsnotering, under medverkan numera av köpmän,
centralföreningar, kvarnar och bryggerier, vilka meddela
Lantbrukssällskapet senast före noteringstillfället betalda
priser. Ifrågavarande uppgifter bilda underlag för
noteringen. P. sättes varje tisdag och fredag för
närvarande (1939) för 17 större orter i södra och mellersta
Sverige. P. gäller avtal pr genast leverans fritt note-
768
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
