Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Produktionsriktning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Produktionsriktning
Provtagning
En sådan ensidighet, att endast ett produktslag
frambringas, förekommer icke i det mera framskridna
jordbruket. På vilken front produktionens tyngdpunkt
kommer att läggas, bestämmes av ett flertal faktorer ss.
jordmån och klimat, priser på produkter, förnödenheter
och tjänster, kommunikationsmedlens beskaffenhet och
fraktkostnaderna, tillgång på arbetskraft, hänsyn till
utnyttjandet av jordens fruktbarhet och till
bekämpandet av växtsjukdomar m. m. För Sveriges
vidkommande kan sägas, att småbruket är mera inriktat på
animal produktion, storbruket på vegetabil samt att
den animala produktionen spelar större roll ju längre
norr ut man kommer. G. Rbg.
Profylax, förebyggande av sjukdom. I vissa fall och
detta gäller framför allt infektioner kan man genom
bestämda åtgärder förebygga sjukdomars uppkomst.
Det gäller att förhindra smitta genom attisolera
smittobärande människor, nedslakta smittobärande djur
o. dyl., använda desinfektionsåtgärder etc. En allmän
renlighet är av stor betydelse, då många smittämnen
spridas genom direkt beröring. Genom lämplig föda
kan man förhindra uppkomsten av bristsjukdomar
beroende på vitaminbrist o. dyl. Ju fullständigare
kännedom vi få om sjukdomarnas orsak, desto större
möjligheter få vi till P. G. Dbg.
Prognos, framtidsutsikter vid en sjukdom. Då man
ställer P., bygger man dels på en allmän erfarenhet av
sjukdomsfall, dels också på speciella faktorer i det
enskilda fallet, såsom patientens ålder och allmänna
hälsotillstånd. Man talar också om P., när man på
mer el. mindre säkra grunder uttalar sig om
framtiden i ekonomiska frågor. G. Dbg.
Progressiv skatt, se Beskattning oc.h Kommunalskatt.
Prolaetin, se Endokrina körtlar.
Prolan, se Dräktighetsundersökning och Endokrina
körtlar.
Prolin, se Aminoföreningar.
Props, se Pitprops.
Prostata, se Könsorgan.
Protamin, se Äggviteämnen.
Proteas, se Enzym.
Proteid, se Äggviteämnen.
Protein, proteinämnen, betecknar i regel detsamma som
äggvita och äggviteämnen*, men användes stundom i
en något vidare bemärkelse. I våra dagars terminologi
är ordet P. föga använt och har i stort sett fått vika
för beteckningen äggvita, men finnes kvar exempelvis i
beteckningen »råprotein», varmed man avser den
ägg-vitehalt, som skulle ingå i ett fodermedel eller
födoämne därest hela dess halt av organiskt bundet kväve
(inkl. eventuellt ammoniakkväve) utgjordes av
äggvita, vilket dock sällan i full utsträckning är fallet. De
icke äggviteartade andelarna av råproteinet benämnas
amider eller restkvävebeståndsdelar. Se även
Näringsämnen. O. S—g.
Proteinbehov, se Näringsbehov.
Proteinets biologiska värde, se Näringsbehov.
Proteinomsättning, se Näringsbehov.
Proteolys betecknar kemisk upplösning av äggvita
(protein) i enklare, mera lättlösliga substanser såsom
albumoser, peptoner, polypeptider och slutligen
aminosyror (se Äggviteämnen). P. försiggår exempelvis vid
matsmältningen, varvid ett antal s. k. proteolytiska
enzymer äro i verksamhet, vilka ingå i magsaft,
tarmsaft och pankreassaft (bukspotten). De därvid bildade,
lättlösligare ämnena sammanfogas åter, efter
resorp-tionen genom tarmväggen, till nya äggviteämnen
(artegna äggviteämnen). P. försiggår även vid
självupplösningen av döda växter och djur men går därvid ofta
över i förruttnelse (sönderdelning av aminosyror under
bildning av gifter), samt även vid ostmognad, varvid
dock förruttnelseprocesserna hållas tillbaka. O. S—-g.
Protest, se Bankräkning, växel.
Protoplasma, se Cell och Växtcell.
Protozoer. I jorden finnas talrika till urdjuren,
proto-zoerna, hörande arter, såsom rhizopoder (hit höra bl. a.
amöborna), ciliater (= infusorier, infusionsdjur) och
flagellater. De äro encelliga, rörliga och livnära sig
huvudsakligen av bakterier. Man har en tid trott, att
de genom att förtära jordbakterierna nedsätta jordens
bördighet, och att den ökade bördighet, som
framkallas genom jordens desinfektion (med kolsvavla
m. m.), beror på minskningen av dess protozohalt.
Någon större inverkan på jordens bakteriehalt torde
P. dock kunna ha endast vid ovanligt hög
fuktighetshalt, emedan, då denna är normal, de flesta P. befinna
sig i inkapslat tillstånd. I allmänhet växlar mängden
P. i jorden mellan 10 000 och 1 miljon pr gram.
Vissa elakartade husdjurssjukdomar, ss. blodstallning
och coccidios, liksom frossa orsakas av P., som inträngt
i blodet och kroppsvävnaderna. Granskad R. N—n.
Provmjölkningsringar, se Avkastningskontroll.
Provningsanstalter, se Maskin- och redskapsprovning.
Provtagning av spannmål eller frö, som avser att
erhålla prov för analysering, skall verkställas med sådan
noggrannhet, att det uttagna provet utgör ett verkligt
medelprov av partiet i fråga. Gällande bestämmelser
föreskriva, att, om parti är uppsäckat och omfattar
högst 10 säckar, skall prov tagas ur varje säck;
omfattar parti över 10 och intill 100 säckar, skall prov
tagas ur var femte säck, dock ur minst 10 säckar;
omfattar parti över 100 säckar, bör det hälst uppdelas
i serier om högst 100 säckar, varvid av varje serie
uttages ett medelprov. Parti, som ligger i hög eller binge,
provtages efter noggrann omblandning på ett flertal
ställen och till olika djup. Anförda slag av P. kallas
770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
