Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästkrage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prästkrage
Pumpar
flertal arter odlas som prydnadsväxter. Röd P. =
Bertram*. H. G. S.
Prästost, se Ostsorter.
Psalliota, se Champinjon.
Psamma, se Sandrör.
Psykrometer, se Fuktighetsmätare.
Ptomainer eller likgifter bildas vid förruttnelse av
äggviteämnen. Talrika P. äro kända av vilka en hel del
besitta en mycket hög grad av giftighet. Även i kött
och fisk kunna P. bildas, vilket kan förorsaka
matförgiftning.
Ptyalin, se Enzym.
Puckelskorv, se Potatisskorv.
Pudrett, se Latrin.
Puerperal yasbrand, se Förlossningsgasbrand.
Puerperal hämoylobinuri, se Blodstallning.
Pukvete, se Skepling.
Pulpa, se Fabriksavfall.
Pulmonaria, se Lungört.
Puls. Man räknar P. vid handledens tumsida. Vid vila
är antalet pulsslag per minut hos den nyfödde 130—140,
hos en 5-åring omkring 100 och hos en vuxen 60—70.
Vid muskelarbete, sinnesrörelse och feber ökar
hastigheten betydligt. Om pulsen är ökad på grund av feber,
bör temperaturmätning alltid utföras. G. Dbg.
Pulsatilla, ett Anemone närstående växtsläkte. Den
vanligaste arten i Sverige är Backsippan (P.
Vulgaris), en flerårig ört med smalflikiga blad. Den blommar
om våren med stora, ensamma, violetta blommor.
Den är giftig. En närstående art P. Halleri odlas
som prydnadsväxt. G. Dbg.
Pulsådror, se Blodomloppsorgan.
Pulverskorv, av en primitiv svampart (Spongospora
sublerranea) förorsakad sjukdom hos potatisplantan,
vars underjordiska organ angripas. På knölarna
uppstå platta, runda upphöjningar, över vilka skalet
spränges, blottande ett tunt, av mångcelliga sporbollar
bestående brunt pulver; i kanten kvarsitta skalrester
som ett lågt bräm. Flera sår kunna sammanflyta och
sträcka sig över stora delar av potatisen.
Utsträckningen på djupet växlar mellan någon mm och ett par
cm. På rötterna uppstå små utväxter, som erinra om
bakterieknölarna på baljväxternas rötter. —
Svampens sporer kvarleva i jorden minst 5 år. Smittan sprides
främst genom sättpotatis och gödsel. Angrepp befordras
av ofta återkommande potatisodling på samma mark,
dålig dränering, fuktigt klimat samt kalkning.
Sjukdomen betecknas stundom med det missvisande namnet
korkskabb. Th. Lfs.
Pumpa (Cucurbita), ett släkte av gurkväxternas fam.
med greniga klängen, saftiga stjälkar och blad samt
en-könade blommor, gula till färgen. Frukten är ett stort
bär. Den sedan gammalt allmännast odlade arten är
den vanliga P. (C. Pepo), som tros härstamma frän
Ostindien. Detta låter sig dock ej förlikas med att släktet
är hemma i Amerika, varför de gamlas kurbits, ehuru
detta namn senare överförts på pumpan, i själva verket
torde ha varit den till ett närstående släkte, Lagenaria,
hörande flaskkurbitsen, som i ungt tillstånd har ätliga
frukter. Pumpfruktens vanligaste form är långsträckt
cylindrisk, men en mängd egendomliga former finnas,
av vilka åtskilliga odlas som »prydnadspumpor». En
annan art, jättepumpan (C. maxima), också ofta
odlad hos oss, har enormt stora frukter, som i vikt
kunna närma sig 100 kg. H. G. S.
Pumpar. För befordring av vätskor, i vissa fall även
gaser, användas P. Arbetet åstadkommes genom
sugning, lyftning eller pressning. Vid sugning tryckes
vätskepelaren i höjden av atmosfärtrycket. Då detta
motsvarar en c:a 10 m hög vattenpelare, kan alltså en
sugpump icke lyfta vattnet högre. I praktiken verka
sådana pumpar icke högre än 5—8 m.
De vanligaste P. tillhöra typerna sug- och lyftpumpar,
sug- och tryckpumpar, membranpumpar, klaffpumpar,
kugghjulspumpar, centrifugalpumpar och ringpumpar.
Pumpar. Fig. 1. Till vänster sug- och lyftpump.
Till höger sug- och tryckpump.
A sugrör, B pumphus, C sugventil, D kolv, E tryckventil.
Sug- och lyjtpampen (fig. 1) har en ventil i
pumphuset och en ventil i kolven, båda rörliga uppåt. När
kolven lyftes uppåt, suges vatten genom den undre
ventilen in i pumphuset. När kolven sänkes, pressas detta
vatten genom ventilen i kolven upp ovanför kolven.
Vid nästa lyftning av kolven lyftes detta vatten, tills
det rinner ut genom utloppet.
Sug- och tryckpumpen (fig. 2) saknar ventil i kolven
men har i stället en sådan i tryckledningen eller
utloppet. Insugning av vatten sker som hos föregående P.,
men vid kolvens nedpressning tryckes vattnet ut genom
772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
