Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rensning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rensning -
En del föroreningar kunna dock icke skiljas från
spannmålen efter storlek och vikt. Dylika inblandningar
bortsorteras ofta med hjälp av deras form i en trior.
Med trioren borttages t. ex. frön av baljväxter, halva
sädeskärnor m. m. ur ett stråsädesparti. Då
snäck-triören användes, blir beståndsdelarnas förmåga att
rulla avgörande för resultatet. I snäcktriören får det
parti, som skall rensas, rutscha ned genom
plåtspiralerna, varvid de runda beståndsdelarna få större
hastighet och därigenom slungas ut på de yttre
spiralerna. Snäcktriören kan inte åstadkomma någon skarp
uppsortering, då det gäller att skilja skadade kärnor
från ej skadade. I den s. k. triörcylindern kan mera
långsträckta kärnor skiljas från kortare. Cellerna i
triorens plåtmantel fyllas med kärnor under
plåtmantelns rotation. De långsträckta kärnorna falla snart
ur, medan de kortare eller delade kärnorna föras med
till den underliggande plåtrännan, det s. k. tråget,
där de uppsamlas. Alltefter plåtrännans
inställning blir rensningen olika stark. Det uppsamlade
avfallet avföres sedan från plåtrännan medelst en
transportskruv. Vid s. k. skumtriering eller omvänd triering
kan man avskilja t. ex. havre, som förekommer som
inblandning i vete. Havren har de mest långsträckta
kärnorna och faller därför ur cellerna ganska snart,
medan vetet överföres till plåtrännan.
De billigare triörernas avverkning är ganska låg
och uppgår endast till 1,5—2,5 hl pr timme. Numera
torde dock dessa triörer med låg avverkning mer och
mer ersättas av s. k. högavverkningstriörer.
Skakbordssorteraren åstadkommer en R. av helt
annat slag än de ovan nämnda rensningsmaskinerna.
Genom skakning av spannmålen över det med
sick-sackformigt placerade klotsar försedda, i svag lutning
upphängda bordet får man en sortering efter vikt,
ytbeskaffenhet och kärnform. För sortering och R. av
kvarnspannmål användes denna rensningsapparat ofta
med fördel. Man kan avskilja grodda kärnor ur ett
dåligt bärgat vete- eller rågparti. Likaledes kunna
inblandningar av korn eller havre samt ogräsfrön,
som äro svåra att rensa bort med såll- och
fläktmaski-ner avskiljas ur råg och vete. Mjöldrygor i rågpartier
och stinksotkorn i vete kunna även frånrensas med
skakbordssorteraren.
För att underlätta rensning efter här nämnda
principer har man konstruerat kombinerade maskiner, som
innehålla fläkt- och sållapparat samt trior.
Spannmålen sorteras och rensas olika hårt beroende
på vad den skall användas till. Gäller det en vara
avsedd för kvarnändamål eller lagring är det av vikt
att få bort grodda kärnor, ogräsfrön, svagt utvecklade
kärnor m. m. Man önskar ett parti, som vid
försäljning som kvarnvara uppfyller kvalitetsfordringarna och
betingar ett tillfredsställande pris. Om en dylik rensning
–Rensning
är nödvändig, beror det merendels på att
bärgningsvädret varit dåligt eller att säden tröskats på ett
verk med dåliga rensapparater. De moderna
tröskverken utföra nämligen i vanliga fall rensning, som
ger en fullt tillfredsställande kvalitet för dylikt
ändamål.
Hos spannmål avsedd till utsäde försöker man
åstadkomma en starkare R. och sortering. Vid olika
tillfällen har påvisats, att de små kärnorna av stråsäd
ge upphov till svagare plantor och oftare än de stora
äro bärare av växtsjukdomar. Till utsäde bör därför
endast de stora och väl utbildade kärnorna användas.
Hos havre bör t. ex. de mindre innerkornen frånrensas,
och i bestämmelserna för statsplombering finnas
bestämda gränser för den mängd innerkorn, som får
förekomma i ett parti avsett för plombering. En
utsädesvara bör därför vara ordentligt sorterad. I regel
torde upp till % av den tröskade varan böra
bortsorteras vid framställning av ett gott utsäde. Några
exakta gränser bör dock inte dragas, utan huvudsaken
är, att sorteringen utföres, så att den rensade varan
utgöres av friska och normalt utbildade kärnor med
förmåga att utvecklas till livskraftiga plantor.
Frörensning. Genom fläktningen i kastmaskiner och
fröharpor skiljas stråbitar, agnar, en del ogräsfrön och
de svagast utbildade fröna från de normalt utbildade,
men uppdelning i olika partier kan inte erhållas.
Detta har större utsikt att lyckas om fläktning
tillsammans med R. på såll användes, d. v. s.
sortering efter storlek och vikt. R. på såll skedde tidigare
för hand, men utföres nu med maskiner. I
frörense-rierna föres fröet först över det s. k. hylrisslet, där
avfall såsom strå- och stjälkbitar avskiljes. Resten
föres antingen direkt till sorteringsmaskinerna eller
också, därest det är fråga om klöverfrö, först till
klöverfrönötaren och därefter till sorteringsmaskinerna
(fröharpor eller purgatorsorterare). Den sortering,
som erhålles med dessa maskiner, är dock endast att
anse som en förrensning av frövaran, innan denna
behandlas i de mera känsliga maskinerna. En sådan
längre driven sortering kan göras i triörerna. Trioren
får långsamt rotera, då de små cellerna på plåtmantelns
insida fyllas med frön, som föras uppåt. Den olika
formen hos fröna gör emellertid, att de följa med till
olika höjd, halva och skadade frön samt ogräsfrön
falla ned i rännan, medan de oskadade stora fröna
snart falla ned bland det ursprungliga materialet. På
detta sätt frånrensas en stor del frön av främmande
gagnväxter samt ogräsfrön och avfall. Man kan med
mycket gott resultat bortrensa bl. a. rödsyra och
åkergyllen ur timotej och alsike ur småfröig
rödklöver.
För att skilja runda frön från ej runda (t. ex. frön
av åkersenap från rödklöverfrön) användes snäcktriören.
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
