Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörflen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörflen
Röfticka
kväve. Skördad under stråskjutningen lämnar den en
stor mängd utmärkt foder. Vid försök på torvjord
har den överträffat timotejen ganska avsevärt. Den
odlas antingen genom frösådd eller genom plantering
av rotstockar. Lämpar sig bäst för mångåriga
slåttervallar på fuktiga, mullrika jordar.
Som prydnadsväxt odlas en form med vitrandiga
blad, bandgräs el. randgräs.
»Fröet», som till färgen är mörkt silvergrått, har en
1 000-kornvikt på 0,75 g. Vid rensådd beräknas 20—25
kg/ha. För statsplombering kräves 85 % renhet,
60 % grobarhet, högst 3 000 ogräsfrön, därav högst
100 svårare pr kg. H. O-d.
Hörkrok el. dikeskrok, ett redskap, som användes vid
dräneringsrörs nedläggande. R. består av en på ett
skaft sittande vinkelböjd jämten, på vilken röret
hänges och sänkes ned i diket. Y. G-n.
Rörsocker, se Kolhydrater.
Rörsopp (Boletus), ett artrikt släkte bland rörsvamparna,
utmärkes av att hatten, som liksom den tjocka foten
är köttig och icke trådig, på undre sidan har ett skikt
av vinkelrätt emot den ställda rör, som utgöra den
sporbildande delen. Rören äro sinsemellan
sammanvuxna, men skiljas lätt från hatten. R. äro
skogssvampar, och åtskilliga räknas bland de bättre
mat-svamparna. Särskilt gäller detta Karl
Johanssvampen eller stensoppen (B. edulis), som i södra och
mellersta Sverige är ganska allmän i löv- och
blandskog. Den har mycket tjock ljus fot och hattens
översida ljusare eller mörkare brun; rören äro först vita,
senare gula, köttet är vitt, ofta med dragning åt brunt vid
ytan. Värderade som matsvampar äro också tre arter:
smörsopp el. smörsvamp (B. luteus), lärksopp
(B. elegans) och grynsopp (B. granulatus), vilka alla
ha hattens översida klibbig. En del arter äro
emellertid starkt giftiga. Dessa skiljas dock lätt från de
ätliga dels därpå, att en del lia skarp smak, dels
därpå, att de vid brytning eller sönderskärning snabbt
blåna på snittytan. H. G. S.
Rörsvampar, se Pipsvampar.
Riirsvinjjcl, se Svingel.
Rüstlänyd för val till riksdagens andra kammare
upprättas enligt K. K. 13/3 1931 årligen av häradsskrivaren
för varje landskommun och framlägges till
granskning 6—12 juli. Är kommunen uppdelad i flera
valdistrikt, upplägges R. i motsvarande delar. Varje i
R. upptagen person, som antecknats såsom icke
röstberättigad (dock icke person utan stadig hemvist
eller av fattigvården till varaktig försörjning om-
händertagen), får brev därom från valnämndens
ordförande. Till denne få anmärkningar mot R. ingivas
senast den 18 juli. Den 25 juli sammanträder
valnämnden (ordf. utsedd av K. R., övriga 4 ledamöter
kommunvalda) för att pröva inkomna anmärkningar
och justera R. Besvär över valnämnds beslut få
anföras inom 10 dagar därefter hos K. B.
Kommunal R. för kommunal- och kyrkostämma
samt val av -fullmäktige och landstingsmän
uppgöres och justeras på samma sätt som R. för
andra-kammarval. Vid prästval användes särskild vallängd.
Å. E-d.
Rösträtt vid andrakainmarval tillkommer varje svensk
man och kvinna, som under föregående år fyllt minst
23 år och icke är omyndig, i konkurs* eller av
fattigvården omhändertagen till full försörjning. Envar
uppföres i röstlängden* för den kommun, där han är
mantalsskriven, redan från det år, då han fyller 23
år, ty ett val kan tänkas redan nästa vår. R. utövas
personligen, dock att äkta makar äga frambära
valsedel för varandra i s. k. äktamakekuvert och vissa
yrkesgrupper få insända valsedel per post. Med
röstlängdsutdrag från hemkommunen kan röstning
numera ske i annat valdistrikt.
Kommunal R. tillkommer samma personer som ovan
med undantag för dem, som ifråga om dem påförda
utskylder till kommunen, som förfallit till betalning
under de 3 sistförflutna kalenderåren, häfta för mer än
2 av dessa år. Å kyrkostämma sakna dessutom de R.,
som äro främmande trosbekännare eller anmält sitt
utträde ur svenska kyrkan. Vid kommunal- och
kyrkostämma får R. överlåtas till annan röstberättigad
genom fullmakt, ställd till viss man och bevittnad av
två ojäviga personer, som intyga, att fullmakten
egenhändigt undertecknats av utställaren å den dag,
fullmakten utvisar (den gäller blott 30 dagar), samt att
innehavarens namn då fanns utsatt däri. Ingen får
rösta för mer än en fullmakt. Vid val av kommunal-,
municipal- och kyrkofullmäktige samt landstingsmän
gälla ej fullmakter; däremot de ovan berörda sätten vid
andrakammarval att utöva R. utan personlig inställelse.
Vid prästval få man och hustru rösta för varandra
enligt fullmakt. I ärenden, som endast angå i mantal*
satt jord, tillkommer R. jordinnehavaren, även om
han ej är mantalsskriven i kommunen, resp. är
omyndig, konkursbo, stärbhus, bolag eller annan
samfällighet (förmyndare, konkursförvaltare,
representant för stärbhus, bolag etc. röstar). Å. E-d.
Rötninjj, se Lin.
Rötticka, se Ticka.
808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
