Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skadedjursbekämpning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skadedjursbekämpning
Skalholt
räknar man även kvassiin, ett ämne, som förekommer
i veden på några tropiska buskar eller träd. Veden,
kvassiaspån, urlakas i vatten och försättes med såpa.
I handeln finnas färdiga kvassiaextrakt under olika
namn. Dessa äro medel mot företrädesvis sugande
insekter. Mot sådana kunna även användas
pyretrin-eller rotenonhaltiga vätskor. Av utomordentligt värde
äro vidare de karbolineum- och mineraloljehaltiga
vätskorna. S. k. fruktträdskarbolineum, som kan spädas
ut med vatten, är ett förträffligt medel att döda
insektägg, särskilt av bladloppor och bladlöss. Dessa medel
kunna emellertid endast användas tidigt på våren.
Vanligen brukas 8—10-procentiga emulsioner. Numera föras
även i handeln preparat med tillsats av en mineralolja
ävensom rena mineraloljeemulsioner. Sådana kunna i
lämplig utspädning även användas på gröna växtdelar
och äro goda medel mot sugande insekter. Slutligen
må erinras om att s. k. svavelkalkvätska, vilken även
brukas som medel mot vissa parasitsvampar, är ett
förträffligt medel mot sköldlöss, vissa gallkvalster och
spinnkvalster. Vätskan föres färdigberedd i handeln.
Vintertiden utspädes den vanligen med 6—8,
sommartiden med 26—30 delar vatten. ■—- Till spridandet av
bepudringsmedlen finnas även olika slags redskap att
köpa. Ett mindre, körbart sådant är den finska
»Pu-huri», som sprider pudret genom tvenne ställbara rör
och som är avsedd för låga kulturer. I handeln finnas
flera arsenikhaltiga puder, avsedda för insekter med
bitande mundelar. I mindre skala kan man använda
pulver, som innehålla nikotin, pyretrin eller rotenon.
De båda sistnämnda medlen användas även mot
insekter inomhus, det förra under namnet
»insektspulver», det senare benämnt »derrispulver». Båda äro
för människan praktiskt taget ofarliga, men mot
insekter goda »kontaktmedel». — De gasformiga medlen
ha mycket ringa användning i den enskildes praktik,
frånsett handelsträdgårdsmästarens, vilken ofta i stor
skala använder »rökningsmedel» av olika slag.
Vanligen är det då fråga om avdunstning eller förbränning
av nikotinhaltiga preparat (vätskor, s. k. rökgubbar,
nikotinpapper m. m.). På senare tid har tillkommit
cyanhaltiga pulver, som strös ut i växthusen och avgiva
cyan. Detta gift användes i stor skala av utbildade
och bemyndigade desinfektörer till dödande av ohyra
av skilda slag samt till förgörandet av talrika
skadeinsekter inomhus. Till de gasformiga medlen hör vidare
den eldfarliga kolsvavlan, vilken vätska lätt avdunstar
och är ett ofta använt jorddesinfektionsmedel mot
myror och åtskilliga andra insekter. Mot i jorden
levande sorkar användes slutligen preparat, som vid
förbränning utveckla vätesvavla och koloxid. För
samma ändamål kunna även förbränningsgaser från
bilmotorer användas, om de ledas ned i skadedjurens
jordtunnlar.
Genom vissa statliga åtgärder har man slutligen
sökt förhindra skadedjurens införsel till och spridning
inom landet. Införseln kontrolleras dels därigenom
att från utlandet inkommande växter och växtdelar
måste vara åtföljda av sundhetscertifikat, utfärdade
av utlandets växtskyddsmyndigheter, dels genom
stickprovsundersökningar i tullen av sakkunniga
personer. Enligt lag är också envar, som anträffar insekter
eller larver av sådant utseende, att de kunna
misstänkas vara koloradoskalbaggar, skyldig att till
polismyndighet eller Statens växtskyddsanstalt* anmäla
detta för att statliga åtgärder omedelbart skola bliva
vidtagna. Växtskyddsanstalten har vidare i uppdrag
att övervaka potatisålens förekomst och spridning inom
landet. A. T.
Skakbord, se Frörensningsmaskin.
Skakel, se Anspänning.
Skala, se Byggnadsritning och Kartor.
Skalade frön hos t. ex. havre, timotej, hundäxing m. fi.
äro sådana, hos vilka blomfjällen vid tröskningen blivit
avslagna; hos dylika sjunker vid längre tids lagring
grobarheten hastigare än hos oskalade frön. H. W-e.
Skalbaggar (Coleoptera) äro insekter* med vanligen
hård hud och hårda främre vingar, som skydda de
tunna flygvingarna, då dessa ej användas. S. hava
bitande mundelar samt fullständig förvandling. Larverna
äro antingen fotlösa (ofta om de leva inuti
växtväv-naderna) eller försedda med tre par ben å de närmast
huvudet belägna tre kroppslederna. Kroppens form
kan för övrigt i hög grad växla. De i växtdelar eller i
jorden levande äro oftast till färgen vita, gula eller
svagt bruna. Bjärta färger förekomma mycket sällan.
I vårt land förekomma över tretusen olika
skalbagg-arter. De allra flesta leva undangömt på marken.
Många äro utpräglade rovdjur, t. ex. nyckelpigorna*,
medan de allra flesta äro växtätare; talrika arter äro
svåra skadedjur, andra snarare nyttiga, enär de
effektivt bidraga till förmultningen av såväl växtdelar som
döda djurkroppar. A. T.
Skalfärg på ägg, se Ägg.
Skalgrusbank, se Lösa avlagringar.
Skalhalt. Sädeskärnan omgives av ett skal, som består
av fröskal och fruktskal sammanvuxna. De s. k. täckta
frukterna, t. ex. hos havre-, korn- och veteformer, äro
dessutom helt omslutna av blomfjällen, inneragnarna.
Dessa bestå till väsentlig del av växttråd och äro
sålunda mindre värdefulla än själva kärnan. Hos dessa
täckta frukter är det i dagligt tal dessa agnar, som
kallas skal, och då relationen mellan kärna och agnar
är mycket växlande, är det ofta viktigt att bestämma
S. Det är särskilt hos havre detta förekommer. Runda,
fylliga kärnor ha i regel mindre S. än långa, spetiga.
Även hos andra växter — där skalet kan vara fröskal
822
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
