Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skog
Skogsbruk
och tillväxt pr ha variera högst betydligt i landets
olika delar; Gävleborgs län har det högsta
virkesförrådet med 85 m3 pr ha, Norrbottens lappmark det
lägsta med 36 m3. Södra Sverige inkl. skogslandet
Småland har låga virkesförråd, 50 à 60 m3 pr ha,
mellersta Sverige de högsta, 75 à 85 m3 pr ha. Den årliga
tillväxten pr ha är störst i Skaraborgs, Örebro och
Västmanlands län med 3,4 m3, lägst i Norrbottens
lappmark med 0,7 m3. I södra och mellersta delarna
av landet håller den sig omkring 3 m3, norrut 1 à
2 m3. Genomsnittet för hela landet är 2 ra1.
Beträffande ägandeförhållandena ligger huvuddelen
av landets skogar i bondehand. Det mindre
jordbrukets skogar upptaga 46 % av skogsarealen. Statens
och andra allmänna skogar omfatta 24 %, bolagens
26 %, de största jordägarnas (herrgårdsskogarna) 4 %.
Skogarna äro för vårt land i många hänseenden av
största betydelse. Näringslivet bygger i stor
utsträckning på skogarnas avkastning och för varuutbytet med
främmande länder spela de förädlade skogsprodukterna
en väsentlig roll. R. L-k.
Skogsaceis, kommunal beskattning av
skogsavverkning, införd genom lag av 1909. Nu gällande lag om
S. är av den 28 september 1928. Enligt denna skall
accis utgöras för avverkat virke till den kommun, där
skogen är belägen. Virke till fastighetens eller
sambrukad fastighets behov för reparationer (ej ny- eller
ombyggnader), slöjd, stängsel och bränsle är befriat
från accis, ävenså stubbar, kvist o. dyl. men ej annat
avfallsvirke. Om för viss skattskyldig rotvärdet i en
kommun ej uppgår till 100 kr., är virket skattefritt.
S., som erlägges av avverkaren, skall utgå per 100
kronors rotvärde med fjärdedelen av det belopp som på
en skattekrona i medeltal under de senast förflutna
fem åren utdebiterats inom kommunen. Medlen
avsättas till en skogsaccisfond, som får användas till
kommunala behov efter vissa regler. Taxeringen
verkställes av respektive taxeringsnämnd. Efter enahanda
grunder skall för avverkning erläggas
skogsvårdsavgift med 1,3 % av rotvärdet (se Skogsvårdsstyrelser).
R. L-k.
Skogsavverkningsförbud, se Skogslagstiftning.
Skogsavverkningsrätt kan upplåtas dels såsom
servi-tut,* om blott tillgodoseende av en annan fastighets
husbehov avses, och dels såsom partiell nyttjanderätt.
Enligt lag om nyttjanderätt till fast egendom 14/7
1907 kap. 1 i; 7 är avtal, som huvudsakligen avser rätt
att annorledes än till husbehov avverka skog, ej
bindande utöver fem år, d. v. s. kontrakt på längre
tid får uppsägas från någondera sidan till upphörande,
sedan det varit gällande i 5 år. Å. E-d.
Skogsbete är det bete*, som djuren tillgodogöra sig på
skogsmark. Det har tidigare utgjort den väsentliga
betestillgången i vårt land. S. tillfredsställer dock ej de
nutida anspråken på bete, i det att avkastningen är
alltför låg med hänsyn till djurens ökade foderbehov
samt de förändringar i ekonomiskt avseende, som
jordbruket undergått. I landets mera utpräglade
jordbruksbygder har också S. så gott som helt upphört, medan
det däremot alltjämt utnyttjas i skogsbygderna. Även
där är det dock statt i tillbakagång. F. n. torde i
genomsnitt endast omkring 15 % av landets
kreatursstock beta på skogen. J. B & B. W.
Skogsbrandförsäkring avser att skydda mot ekonomisk
förlust genom skogseld. Efter åtskilliga fruktlösa
försök att ordna sådana försäkringar, bl. a. på
ömsesidighetens grund, togs rörelsen år 1919 upp av
Försäkringsaktiebolaget Svenska Veritas och ha därefter
nått en stor omfattning. För närvarande bedrives
sådan verksamhet i mera betydande utsträckning av fyra
större försäkringsbolag. Utvecklingen framgår därav
att försäkrad areal stigit från 0,6 mill. ha år 1924 till
7,3 mill. ha år 1937 och försäkringsstocken från 125
mill. kr. år 1924 till 1 400 mill. kr. år 1937. Samtidigt
har medelpremien sänkts från 1: 19 kr. pr 1 000 kr.
försäkringsvärde år 1924 till 0: 68 kr. år 1937.
Sist-tiämnda år hade 110 000 (nära 40 %) av landets
skogsägare brandförsäkrat sina skogar. Vid användande av
av skogen såsom hypotek vid belåning, uppställes
bland villkoren, att den är brandförsäkrad.
Försäkringsbolagen hava verksamt bidragit till
skogens skyddande mot eldfara. För närvarande pågår
uppförandet av ett system av brandtorn i norra och
mellersta Sveriges skogsbygder, till väsentligaste del
bekostat av dessa bolag. Sedan 1940 har även staten
lämnat stor medverkan, framför allt genom
luft-skyddsinspektionen. (Se även Skogseld). R. L-k.
Skogsbruk, skogsprodukternas tillvaratagande och
bearbetning. Det årliga uttaget av virke ur vårt lands
skogar har varit föremål för många beräkningar med
olika resultat. Den hittills mest noggranna har
nyligen slutförts av statistiska centralbyrån och grundar
sig på uppgifter om 1937 års avverkningar. Den
angiver följande kvantiteter för skilda sortiment:
Sågtimmer................................................18 mill. m3
Pappersmasseved....................................21,7 » »
Kolved......................................................1,6 » »
Specialsortiment, såsom stolpar, pålar,
slipers o. d............................................1,1 » »
Bränsle till industri och
kommunikationer samt hushåll i städer och
tätorter......................................................3,2 » »
Husbehovsbränsle på landsbygden. . . 6,5 » »
Gagnvirke till husbehov på
landsbygden..................................................1,5 » »
Summa 53,6 mill. m3
Om till detta belopp lägges den virkesmängd, som år-
53—905197
829
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
