Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsodling -
vid denna bör ske sent, så nära tjälbildningen som
möjligt. "Vid plantering användes glesare förband än vid
sådd, vanligen 1,5 m. Plantåtgången är då 4 500 pr ha.
Användas ettåriga plantor, sättas ofta två i samma
grop eller tages mindre förband. Åtgången beräknas
till 9 000 pr ha. Bland brukliga planteringsmetoder
kunna några nämnas. Vid spettplantering upptagas små
hål med planteringsspett, vanligen med träskaft,
plant-roten nedföres i hålet medels en pinne och fylljord
nedföres försiktigt omkring rötterna, tills hålet blir fyllt.
Metoden är enkel och billig, i stenig mark ofta
lämpligare än sådd. Den får dock ej användas i lerhaltig
jord, enär hålets kanter bli för hårda, så att rötterna
ej kunna tränga igenom dem. Plantering i öppen grop
utföres med placering av plantan antingen mitt i
gropen (större plantor) eller ock intill en lodrät vägg.
Markbetäckningen (grässvålen) avhackas på en yta av
2 dm bredd, jorden luckras och drages upp samt lägges
intill gropens kant. Djupet skall vara så stort, alt
rötterna väl få rum i naturlig hållning. Den södra
kanten göres lodrät. Utefter denna lägges litet lucker
jord och intill denna hålles plantroten, som därefter
täckes med lucker jord. När så skett, utfylles gropen
med kvarvarande jord. För att minska uttorkningen
lägges den avhackade torvan upp- och nedvänd
omkring plantan. Plantering i omvänd grästorva kan med
fördel användas i stark gräsväxt eller på fuktiga
marker. Med spade vändes en 2,5 dm bred torva, i vilken
plantering utföres såsom vanlig spettplanlering.
Torvorna kunna upptagas i strängar, vilka då kunna
tjänstgöra såsom dagvattenrännor. Spetthålet bör nå genom
den undre grässvålen för att förbinda torvan med
fuktigheten i den underliggande jorden. Lämpligt är att
torvorna vändas något halvår före planteringen. Vid
klimpplantering utsättas plantorna med vidhängande
jordklimp.
Att genom S. uppdraga biandbestånd av tall och
gran är mycket svårt. Tallen tar vanligen överhand
och granen blir underväxt. Åtskilliga olika metoder
användas. Vid sådd blandas dock vanligen fröet med
övervikt för det trädslag, som bäst lämpar sig för marken.
Man får sedan vid röjningar och gallringar reglera
be-ståndsblandningen.
Skogsodlingskostnaderna variera mycket efter
använda metoder, markens svårighet och manskapets
vana. För utsådd åtgå på medelsvår mark c:a 5
mans-och 3 kvinnodagsverken, vartill kommer kostnad för
frö och arbetsledning. Vid spettplantering åtgå 5
mans-och 12 kvinnodagsverken, vid plantering i öppen grop
9 mans- och 9 kvinnodagsverken och vid plantering i
omvänd torva 10 mansdagsverken för torvvändning
samt 3 mans- och 9 kvinnodagsverken för planteringen.
Sammanlagda kostnaden för sådd brukar uppgå till
50—75 kr., för plantering med oomskolade plantor till
- Skogsränteprincipen
75—100 kr. samt med omskolade plantor till 100—-200
kr., allt pr ha.
De äldsta S. i vårt land företogos redan på
1700-talet, i Skåne och pä flygsandsfälten i sydvästra Sverige.
I början av 1800-talet utfördes stora ekplanteringar på
Visingsö. År 1870 börjades skogsodling av de
omfattande ljunghedarna, ett arbete, som fortfarande bedrives
med stor energi. Sedan skogsvårdsstyrelserna år 1905
började sin verksamhet, har skogsodlingarnas
omfattning på enskildas skogar i hög grad ökats. Under en
period efter de stora avverkningarna vid
högkonjunkturen i samband med världskriget skogsodlades årligen
omkring 50 000 ha. Numera inriktar man sig vid
avverkningarna på att erhålla återväxt genom självsådd,
men S. måste likväl bedrivas i stor utsträckning. För
närvarande utföres S. i vårt land årligen på en areal
av omkring 25 000 ha. R. L-k.
Skogsodlingskoslnadcr, se Skogsodling.
skogsolvon, se Olvon.
Skogsplantering, se Skogsodling.
Skogsplantör, förman vid skogsodlingsarbete. Utbildas
vanligen vid av skogsvärdsstyrelserna anordnade
kortare kurser. R. L-k.
Skogsreva, se Clematis.
Skogsruss, Gotlandsruss, se Hästraser.
Skogsränteprincipen eller högsta avkastningsprincipen
är en av de teorier, enligt vilka man beräknar den
lämpligaste omloppstiden i skogsbruket. Man utgår
från att skogen bör skötas på ett sådant sätt, att största
möjliga nettoinkomst uppstår pr ytenhet i medeltal
pr år. Så länge tillväxten i kubikmassa pr har årligen
överstiger medeltillväxten (se Tillväxt), får
slutavverkning ej ske, och omloppstiden måste utsträckas
ännu längre, om kvalitetstillväxt därefter skall äga rum.
Principen innebär alltså, att slutavverkningen får ske
först vid den ålder, då årliga tillväxten i penningvärde
pr ha räknat är lika stor eller lägre än värdet av
beståndets hela produktion, dividerat med åldern. Denna
princip leder till mycket höga omloppstider och stora
sparade virkesförråd. Dess anhängare anse, att detta
ä* en fördel, i det att ett stort virkeskapital är
detsamma som en stor förmögenhet, och att man ju bör
sörja för att landets förmögenhet ej minskas. En stor
värdestegring kan ju också förutspås på grund av
stegrad efterfrågan på virke samtidigt med att världens
förråd snabbt minskas. Skogshanteringen är vidare den
av Sveriges näringar, där förutsättningarna äro bättre
än för de flesta andra länder, och virket har en
avgörande betydelse för vår handelsbalans. Därför är,
enligt anhängarna av S. skogen så viktig för hela vårt
nationella välstånd, att vi böra sträva att producera
det mesta möjliga, så att varje ha skogsmark ger så
hög avkastning som möjligt.
Markränteprincipen eller penningränteprincipen står
837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
