Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogstyper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogstyper
Skogstyper. Fig. 1. Björkskog med underväxande gran.
Tallhedar utmärkas av att marken täckes av ett
vitt täcke av renlav och liknande lavarler; bland risen
förekomma mest ljung och lingon, mindre ofta blåbär.
Det är en nordlig skogstyp på torr och mager mark,
som förekommer även i södra Sverige, men blott på
särdeles torr och mager sandmark. Mossrik tallskog
utmärkes av en mer eller mindre tät markbetäckning av
skogsmossor (främst väggmossa, Hylocomium
parietin-um, L.); av risen är kanske lingon det vanligaste.
Granen invandrar lätt, och skogstypen övergår till den föga
avvikande mossrika barrblandskogen, vårt lands
mest karakteristiska och ekonomiskt viktigaste S.
Tall och gran förekomma blandade, och i
markbetäckningen förhärska mossor, blåbär, lingon, linnéa och en
del örter, såsom ekorrbär (Majanthemum bifolium, L.)
och duvkulla (Trienlalis europaea, L.).
Virkesproduktionen kan i denna S. nå mycket höga belopp. Den
mossrika granskogen avviker med hänsyn till
markbetäckning föga från barrblandskogen. I nordliga
Sverige når genom den långsamma förmultningen
humustäcket i granskogen ofta en betydande mäktig-
-Skogsundervisning
het, vilket i hög grad försvårar skogens växt och
föryngring. Dylika råhumusskogar ha i högre lägen en
ganska vidsträckt utbredning.
En S. utgör i biologiskt hänseende ett växtsamhälle,
där de olika växtarterna påverka och i viss mån bliva
beroende av varandra. Skogstypens karaktär beror
såväl av klimat och jordmån som av skogens utvecklings-
Skogstyper. Fig. 2. Mossrik tallskog. 110-årig.
historia och behandling. I vissa hänseenden, såsom
föryngringsförmåga, visa skogsbestånd av samma typ
stor överensstämmelse med varandra, men med hänsyn
till produktionsförmågan är växlingen större, i det att
olika skogstyper i detta avseende övergå i varandra.
(Se även Försumpning). Granskad R. L-k.
Skogsundervisning. Den högre S. är förlagd till
skogshögskolan, för den lägre finnes ett antal skogsskolor
i skilda delar av landet. S. bedrives därjämte vid
kombinerade lantbruks- och skogsskolor saml vid
längre och kortare kurser, huvudsakligen anordnade
av» skogsvårdsstyrelserna.
Skogshögskolan utgör en fortsättning av det år
1828 upprättade skogsinstitutet, som 1916
ombildades till högskola. Enligt nu gällande organisation av
år 1936 har högskolan tredubbel uppgift, nämligen
att utbilda skogsmän, skickade att handhava
skogsförvaltning och därmed jämnställda uppdrag, att
meddela högre vetenskaplig utbildning samt att
befordra och förkovra den svenska skogsvetenskapen.
Utbildningen sker efter en gemensam linje; en sam-
841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
