Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörundersökningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörundersökningar
närja
direkt erhålles genom att dividera antalet kbcm
silvernitrat med den avvägda smörmängden i gram.
E. C-g.
Smörutbitningsapparat. För att tå exakt vikt och
regelbunden form å småförpackningar av smör, avsedda
för detaljhandeln, användes S., som i sitt enklaste
utförande består av en form, vari smöret pressas ned.
Därefter strykes formen av med smörspade eller
särskild kniv. Formens botten tryckes upp genom
formen och smörbiten ligger fri för paketering. Då en
viss volym smör icke alltid har samma vikt, kan
formens botten höjas eller sänkas, så att volymen kommer
att motsvara önskad vikt. Formar finnas för hel-,
halv- och kvartskilobitar.
S. kan vara avsedd för handkraft eller maskinkraft.
Formar, presstämpel och avstrykningsredskap äro av
bokträ.
Yid utbitning av större smörkvantiteter användas
maskiner, där smöret pressas ut i en sträng, varav
bitar i lämplig längd avskäras. Genom kombination
med paketeringsmaskin kan utbitningen och
paketeringen göras helt automatisk. Arbetskapaciteten för
en enkel utbitningsapparat och en man är c:a 100
bitar per tim. inkl. paketering, för en större
automatmaskin c:a 2 500 bitar per tim. E. C—g.
SmiSrältningsmaskin. Innan kärnältarna (se Kärna)
kommo i bruk, verkställdes smörets ältning i
mejerierna vanligen med S. (ältbord), ett cirkelrunt, åt
periferien sluttande bord av bokträ på 4 rullar, styrt
av en central axeltapp, samt försett med en över
bordet anbragt, konisk, refflad vals. Bordet är på
undersidan försett med kuggring, i vilken ett på
drivaxeln fästat koniskt drev ingriper. Bordet och valsen
drivas med samma hastighet och smöret bearbetas
mellan dem. E. C-g.
Snarreva, se Snärja.
Snes, se Krake.
Snesland, gammalt åkermått i Dalarna och andra mot
Norge gränsande delar = 360 kv.-alnar = 1/20
spannland = V40 tunnland = 1,2691 ar.
Sniglar (fam. Limacidae) älska fuktighet och äro
därför talrikast under nederbördsrika år. De äro
växtätare, som med sin rivjärnsliknande tunga »gnaga»
på rotfrukter, potatis och andra grövre örtartade
växtdelar nästan lika lätt som de göra hål eller skrap
på allehanda örters blad och stjälkar. Under dagens
ljusa timmar gömma de sig gärna. Då kan man lätt
konstatera skadornas ursprung på förekomsten av
stelnat slem eller mörkfärgade exkrementer på de
angripna växtdelarna. S. lägga kulformiga, vita,
halvgenomskinliga ägg i hålor i jorden eller under
föremål på marken. Åkersnigeln (Agriolimax agrestis
L.), som är en av våra allra vanligaste arter, till
färgen gråbrun och i längd intill 6 em, lägger flera hundra
ägg. Under en sommar kunna ett par generationer
hinna utvecklas, varför denna snigel på eftersommaren
stundom blir utomordentligt allmän såväl i
trädgårdarna som på åkrarna. S. göra då betydande skada.
Beröres deras kropp av nysläckt kalk, chilesalpeter,
finpulveriserad kopparsulfat och liknande ämnen,
framkallas en utomordentligt stark slemavsöndring,
vilken kan medföra djurens död. Även om S. nödgas
vandra över sådana ämnen som t. ex. sågspån, aska
och sand, uppstår slemavsöndring, då djuren vilja
befria sig från de i slemmet fastnande partiklarna.
Även detta kan bli för dem ödesdigert. Har
höst-sädesbrodd angripits, kan man krossa en mängd av
dessa skadedjur med vält. A. T.
Snuva, se Kaninsjukdomar.
Snytbagge (Hylobius abietis L.) kallas en omkr. 12 mm
lång skalbagge med snabellikt förlängt huvud. Till
färgen är den svart med små gula hårfläckar, ofta
ordnade i tydliga tvärrader. Den är mycket allmän
i barrskogar. Larverna, som äro fotlösa och vita med
bruna huvuden samt ha en köttig, något krumböjd
kropp, leva i stubbar och rötter av gran och tall. S.
göra stundom mycken skada genom sina gnag på
barken av unga plantor och träd. De insamlas lätt
under på marken utlagda s. k. fångstbarkar. A. T.
Snårvinda, se Vinda.
Snärja, snarreva (Cuscuta), ett släkte, som bildar en
egen familj, omfattande uteslutande parasitiska örter,
som i form av en tunn tråd sno sig omkring
värdplantans stjälkar och bladskaft. De bilda in mot
värden ett slags sugvårtor, som beröva den näring. Tråden
Snärja. (Klöversnärja).
862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
