Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsplombering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsplombering
Stenbjörn
samtliga dessa slag är, att varan i fråga om renhet,
grobarhet, ogräshalt, vattenhalt, innerkornshalt hos havre
och halt skalade frön hos havre och timotej skall
uppfylla fastställda fordringar, vilka i fråga om de 3
sistnämnda slagen av plombering i vissa avseenden äro
skärpta i förhållande till vanlig S. I samtliga fall skola
sortnamn eller liknande med vissa undantag samt för
rotfruktsfrö i regel också stamnamn vara å
plomberings-bevis utsatt; i fråga om de båda förstnämnda
plom-beringsslagen kontrolleras sort- och stamäkthet genom
efterkontrollodling, under det att beträffande de båda
sistnämnda sortrenhet, resp. sort- och stamäkthet
ävensom frihet från vissa smittsamma sjukdomar
kontrolleras genom förkontrollodling, fältbesiktning och
efterkontrollodling. S. med originalbevis verkställes endast
för förädlares räkning av inom landet uppdragen sort,
som på grund av utförda försök kunnat förklaras vara
av betydelse för svensk odling. Endast vanlig S. och
kvalitetsplombering få utföras av lokal anstalt, men
med dylik plombering förbunden kontrollodling skall
utföras av centrala frökontrollanstalten. Fr. o. m. år
1934 verkställer sistnämnda anstalt också S. av
utsädespotatis, vilken omfattar förkontrollodling,
fält-besiktning, laboratorieundersökning och
efterkontrollodling. Vid ali S. äro såväl bevis som plomb försedda
med det inregistrerade märket: en kunglig krona.
Närmare detaljer rörande statsplombering se Kungl.
Lantbruksstyrelsens kungörelser nr 10/1936, nr 2/1938
och nr 3/1938. H. W-e.
Statsstuteri, se Hästavel.
Statstuga, se Arbetarebostad.
Stattorp&re, se Stat.
Stav, ämne till laggkärl, har förr utkluvits för hand,
men tillverkas numera fabriksmässigt vid sågverken
av avfall av furu- och granvirke.
Slaver, se Stängsel.
Stavhaspel, se Skördemaskiner.
Stearin, se Fett.
Stearinsyra, se Fett.
Steklar (Hymenoptera) äro insekter med fyra, oftast
glasklara vingar. De ha bitande mundelar, som hos
bin äro delvis förlängda till en slags »tunga», varmed
flytande näring, nektar, kan upptagas. Hos de s. k.
växtsteklarna, vilkas larver äro utpräglade växtätare,
är bakkroppen brett fogad till mellankroppen, medan
hos alla andra steklar dessa båda kroppsdelar äro starkt
avsnörda från varandra. Alla steklar genomgå
fullständig förvandling. Larverna äro av växlande typ.
De som leva ett mera »stillasittande» liv, t. ex. larverna
i bikupan och getingboet, eller sådana som föra ett
parasitiskt levnadssätt på andra insekter, äro vita och
fotlösa samt ha en fet, glänsande kropp, medan de fritt
på växter levande arterna i regel i hög grad erinra om
fjärilslarver. Från dessa skilja de sig lättast genom an-
talet bukfötter, som hos växtstekelslarverna äro 12,
14 eller 16. Förpuppningen äger hos S. i regel rum inom
en kokong. I Sverige har man funnit över 4 000 olika
stekelarter. Dessa fördela sig på ett flertal
karakteristiska grupper. Gaddsteklar (Aculeata) kallas bin,
getingar, humlor, myror m. fi. S., vilkas honor ha en
utskjut-bar äggläggningsapparat, som ombildats till ett
stickredskap, som står i förbindelse med en giftkörtel. Hos
de flesta myrorna är denna »gadd» förkrympt, medan
giftkörteln är kvar och sprutar ut sitt innehåll, då
djuren oroas. Parasitsteklar (Parasitica) omfatta
ävenledes flera familjer, av vilka flera äro mycket stora.
Till denna grupp hör flertalet stekelarter. Gallsteklar
(Cynipidae) kallas vissa arter, som leva på växter och
hos dem framkalla gallbildningar, vilka dock i regel
ha mycket ringa betydelse för de angripna växterna.
Jfr Gallbildningar. Till denna familj hör också en
mängd arter, som äro utpräglade parasiter på insekter.
Övriga familjer av denna grupp äro: Proctotrupidae,
Chalcididae, Braconidae och Ichneumonidae. Till dessa
hör en högst betydande mängd arter, vilka parasitera
på ekonomiskt viktiga insekter, och som till följd
därav måste betraktas som nyttiga. En mycket
vanlig parasitstekel (Apanteles glomeratus L.) angriper bl. a.
kålfjäriln*. Till de typiska växtätarna, växtsteklarna
(Phytophaga), höra talrika ekonomiskt viktiga arter,
ss fruktbladstekeln, halmstekeln*, krusbärssteklarna*,
plommon stekeln* och tallsteklarna*. A. T.
Stelkramp eller tetanus är en hos människan och
husdjuren förekommande sårinfektionssjukdom, vilken
framkallas av en sporbildande bakterie, som finnes
i gödsel och jord, särskilt om denna är starkt
gödslad. Sjukdomen är vanligast hos häst. S.
uppkommer, när bacillerna inkomma i tämligen djupa
sticksår. Bacillerna sprida sig icke i kroppen utan
stanna på infektionsstället, där de bilda ett starkt
gift, vilket längs nervbanorna vandra till ryggmärgen
och hjärnan och där framkallar sjukdom.
Inkubations-tiden är 2—3 veckor. Hästen visar stel gång och kan
ej öppna munnen. Han står som en sågbock med sträckt
huvud och hals och stela, utåt ställda extremiteter.
Näsborrarna äro vidgade och andningen påskyndad.
Om hästen faller omkull, kan den ej resa sig utan dör
ofta i kramp. Behandlingen av infektionssåret är
mycket viktig, om detta kan upptäckas. Försök bör göras
att tillföra hästen näring. På tidigt stadium kan
stel-krampsserum göra nytta. Största användningen har
dock serum för profylaktisk behandling av hästar i
sådana trakter, där S. är vanlig. Hos nöt kommer S.
stundom i samband med kvarbliven efterhörd. Hos
svin och får ser man ibland sjukdomen efter
kastra-tion. N. L.
Stenbjörn, en låg, grovt byggd vagn för forsling av
större stenar. I. J-n.
886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
