Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens utfodring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinens utfodring
Svinens utfodring
Liten kull (7—9 grisar), fe............................................4,4—5,4 4,6—5,6 | 4,8—5,8 | 5,0—6,0
g smb. prot..........................650—820 670—840 690—860 j 710—880
Stor kull (10—12 grisar), fe ........................................5,4—6,4 5,6—6,6 5,8—6,8 6,0—7,0
g smb. prot...........| 820—990 840—1 010 | 860—1 030 880—1 050
fe är tillräckligt, medan vid sträng tjänstgöring 140—
150 g kan behövas.
Svinens behov av koksalt utöver fodrets normala
halt samt deras totala behov av Ca och P framgår av
följande översikt, i vilken Ca-mängd och Ca-Pkvot
avpassats efter omkring 0,5 % P i fodrets torrsubstans.
Uppväxande djur: 2 mån. ålder ........................................................2—3 7—8 5—6 1,45
4 »> » ........................................................4—5 11—14 8—10 1,40
6 » » ..........................................................6—8 12—15 9—11 1,34
8 » » ........................................................9—10 12—14 9—11 1,28
Suggor på underhållsfoder ....................................................................8—16 8—11 6—8 1,4
Högdräktiga suggor ................................................................................12—20 11—18 7—11 1,6
Digivande suggor ....................................................................................16—32 25—45 16—28 1,6
Tjänstgörande galtar................................................................................10—20 15—38 10—25 1,5
I strumatrakter kan även jod behöva tillskjutas.
Under första veckorna leva smågrisarna enbart på di.
Vid 2—3 veckors ålder kunna de dessutom förtära
annat foder. Helmjölk gives spenvarm i lämpligt tråg.
I ett annat tråg gives vete eller korn i hel eller gröpad
form, vari inblandas 10—15 % animaliskt foder,
såsom kött- eller fiskmjöl. Även krossad linfrökaka kan
utnyttjas. Något kalciumkarbonat tillsättes dessutom,
varjämte grus och jord bör finnas. Under de första tre
levnadsveckorna kan även järnsulfat behövas.
Tillskottsfodret bör hålla 145—150 g smältbar! protein
pr fe.
Kan ej di erhållas, måste grisarna uppfödas med
di-flaska, varvid komjölk kan användas. Bättre är dock
silad havrevälling, vilken för varje gång nyberedes.
Denna uppfödningsmetod är mycket arbetskrävande.
Grisarna avvänjas vid en ålder av 6—10 veckor. Vid
denna tid ställas stora krav på fodret. Helmjölk bör
då användas tillsammans med skummjölk.
Kraftfodret kan utgöras av majs, korn och vete, varjämte
råg kan användas, medan havre är föga lämplig.
Något proteinrikt foder tillsättes dessutom. Under
sommaren kan grönt foder samt under vintern potatis
och rotfrukter användas.
Näringsbehov för digivande suggor pr djur och dag vid en levande vikt av
150 kg 200 kg 250 kg 300 kg
De uppväxande svinen kräva ett välsmakande foder,
enär eljest foderförbrukningen blir så låg, att önskad
tillväxt ej erhålles. Torrsubstansens växttrådhalt bör
under vintern ej gärna överstiga 4 %, medan under
sommaren, då grönt foder användes, 5 à 6 % växttråd
kan ingå. Svinen kunna lämna god tillväxt på spann-
G pr djur och dag Ca/p
koksalt Ca P
mål och animaliskt foder (mejeriavfall), varvid
spannmålen får utgöra 84—-90 % och det animaliska fodret
10—16 %. Spannmålen kan då bestå av majs och korn
jämte vete och råg, varvid mängdförhållandet
regleras, så att lämplig växttrådhalt erhålles. I ringa mängd
kan även havre ingå, om den males omsorgsfullt.
Användes skummjölk, gives 3,0—3,5 kg pr djur och dag
under första delen och 2,5—3,0 kg under sista delen
av uppväxten. Mängden bör vara större, då potatis
och rotfrukter utfodras, än då grönt foder användes.
Tillsammans med stor mängd kokt potatis bör under
uppväxtens första del helst en del av skummjölken
ersättas med kött- och fiskmjöl. Vassle kan användas i
stället för skummjölk, varvid mängden ökas till det
2- à 3-dubbla.
Under sommaren kan grönt foder ingå med 2—-4 %
av näringsvärdet, varvid det animaliska fodrets mängd
kan minskas något. Under denna tid väljes
växttråd-fattigt kraftfoder. Under vintern kan potatis allt efter
tillgång utgöra från 30—40 % upp till 60—65 % av
fodret. Av rå potatis kan endast 2—4 % användas.
Saknas potatis, kunna rotfrukter ingå med 7—12 %.
Utnyttjas mycket torrsubstansrika rotfrukter, kan
mängden stiga till 15—20 %. Samtidigt gives växt-
908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
