Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tåtel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller krustada (A. flexuosa). Den förra arten
förekommer mest på sank ängsmark i hela landet, där den bildar
stora, kompakta tuvor. Bladen äro hårda och sträva
med skarpa kanter, och de ofta meterhöga stråna
äro nästan bladlösa, varför den är utan värde som
betesgräs utom i helt ungt tillstånd, då den ännu
icke hunnit hårdna. I övre Norrland ingår tuvtåteln
ofta i mycket stor mängd i slåtterängarnas vegetation,
vilket säkerligen till ej ringa del har sin förklaring
däri, att man ofta brukar så s. k. höfrö, d. v. s. vad man
sopar upp i bottnen av höladorna. Tuvtåteln är att
betrakta som ett slags ogräs, då de stora tuvorna
taga upp utrymmet för bättre gräs och andra växter.
Under dem växer ofta blott mossa. Vippan är hos
tuvtåteln lång, pyramidformig, med rak borst i de
bruna småaxen. Kruståteln är företrädesvis ett
skogsgräs på torr mark och är även spridd över hela landet,
ända upp i fjällheden. Rotbladen äro glesare tuvade,
mycket smala, stråna fina och vippans grenar krusigt
böjda med rätt stora småax och böjda borst. Något
större värde har den knappast, ehuru den ej ogärna
ätes av betesdjuren, ty den ger alltför obetydlig massa. H. G. S.
Täckdikningsbidrag, Statens. I den mån tillgängligt
anslag medgiver, kan åt ägare och brukare av åker
och annan odlad jord genom hushållningssällskap
utlämnas statsbidrag till täckdikning. Statsbidrag kan
utgå med belopp motsvarande högst 25 % av
beräknad kostnad och ej under ett och samma år till
större belopp, än att detta jämte bidragstagaren under
året beviljat lån från täckdikningslånefonden uppgår
till högst 5 000 kronor. Ingen må annat än efter
särskilt medgivande av Kungl. Maj:t inneha statsbidrag
och häfta i skuld för täckdikningslån till högre belopp
än sammanlagt 10 000 kronor. I övrigt gäller att
sammanlagda lånebeloppet av statsbidrag och
täckdikningslån, där fråga är om täckdikning med rör, kan
uppgå till hela beräknade kostnaden, dock högst
500 kr. per hektar av den jord, som är avsedd att
förbättras genom företaget samt där fråga är om
täckdikning med annat material än rör till högst 3/4 av
beräknad kostnad, dock högst till 350 kr. per hektar.
Beträffande kompetensvillkor för upprättande av plan
till täckdikningsföretag, till vilken ansökan ingives
om statsbidrag samt biträde av dikningsförman vid
arbetets utförande etc., gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna angående lån ur statens
täckdikningslånefond. (Jfr Täckdikningslånefond, Statens.) H. Fl.
Täckdikningsförmän. Samtliga hushållningssällskap
med undantag av ett ha i sin tjänst anställt T. med
uppgift att efter upprättade planer utstaka
dräneringsledningarna samt utöva kontroll över och biträda
vid dräneringsföretags utförande. Inom det distrikt,
där vederbörande hushållningssällskap icke anställt
dikningsförmän, tjänstgöra privata förmän, som helt
avlönas av rekvirenterna. Till avlönande av T. kan
hushållningssällskap erhålla statsbidrag. T:s
löneförmåner äro i olika län bestämda efter olika grunder.
I allmänhet erhåller T. ett fast arvode av 500—700
kr. pr år samt ett dagarvode av 5—6 kr., varjämte
utgår reseersättning. Ledare för T:s arbete är i
allmänhet den jordbrukskonsulent, som anförtrotts
ledningen av hushållningssällskapets
dräneringsverksamhet i dess helhet. H. Fl.
Täckdikningslånefond, statens. Ur denna fond lämnas
genom hushållningssällskap lån för täckdikning
(dränering) till ägare och brukare av åker eller annan
odlad jord, vilka därav äro i behov. Plan och
kostnadsförslag skola vara upprättade av lantbruksingenjör,
länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person,
som vederbörande hushållningssällskap prövar vara
därtill kompetent. Till biträde vid dräneringsarbetets
utförande skall användas i hushållningssällskaps tjänst
anställd eller av lantbruksingenjör eller
jordbrukskonsulent godkänd dikningsförman. Lån, som utlämnas
till täckdikning med rör, må kunna uppgå till hela
beloppet av beräknad kostnad, dock ej mer än till
500 kr. per hektar. För täckdikning med annat material
må lån uppgå till högst 3/4 av beräknad kostnad,
dock högst till 350 kr. per hektar. Täckdikningslån
beviljas en och samma låntagare till högst 5 000 kr.
per år. Låntagare får i regel ej för särskilda
täckdikningslån häfta i skuld till högre belopp än 10 000 kr.
Täckdikningslån äro under de tre första åren, räknat
från lyftningsdagen, ränte- och amorteringsfria. Sedan
lån innehafts under tre år, skall vid utgången av vart
och ett av de därpå följande 12 åren dels återbetalas
1/12 av ursprungliga lånebeloppet, dels ock gäldas
ränta efter 4 % per år å oguldet belopp. För
täckdikningslån jämte ränta ställes säkerhet i form av
borgen eller annan säkerhet, som av
hushållningssällskapet godkännes. (Jfr Täckdikningsbidrag, Statens.) H. Fl.
Täckdikningsnämnd. Enligt gällande författning skall
lån och statsbidrag till täckdikning (dränering)
utlämnas genom hushållningssällskapen under
lantbruksstyrelsens kontroll. Inom sällskapen handläggas
de ärenden, som avse ledningen av företagens
planläggning och utförandet samt låneförmedlingen av en
nämnd, täckdikningsnämnden, eller, som den inom
vissa hushållningssällskap benämnes,
grundförbättringsnämnden. Nämnden skall hava till förfogande en ledare
av täckdikningsverksamheten, som skall utses av
förvaltningsutskottet och vara inom området bosatt
lantbruksingenjör, jordbrukskonsulent eller annan
person, som av lantbruksstyrelsen efter hemställan
av hushållningssällskapet prövas kompetent. H. Fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
