Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vatten ba ans
Vattenrätt
andra intressen vid större vattendrag finnes i
kungsådran*. Vid uppdragande av gränser i vatten gäller
regeln, att till varje fastighet hör det vatten, som ligger
dess strand närmare än någon annans, och en ö
räknas härvid såsom strand, medan mindre holme eller
skär utgör del av bottnen och tillfaller den fastighet,
inom vars vattenområde den ligger. Om stranden är
skiftad mellan flera delägare i bv* eller hemman,
är även vattenområdet (däremot icke fisket vid
skiftesförrättning fore år 1928) skiftat, såsom strandlotterna
utvisa, såvida det ej undantagits från delning. Ett
vattenfall, resp. ena sidans del däri, kan alltså jämte
utmål vara undantaget från skifte. Ehuru en
strandägare, t. ex. vid avsöndring utan del i vattnet, icke
äger vattenområde, får han likväl utanför sin strand
hava mindre brygga, båt- och badhus m. m., som ej
gör vattnets ägare men eller tillkommit mot
vattenlagens bestämmelser.
Byggande i vatten, varmed menas varje i eller invid
vatten företagen åtgärd, som kan påverka
vattenståndet, skall ske så, att ändamålet vinnes utan
oskälig kostnad med minsta intrång och olägenhet för
annan. Damm i älv, ström, å eller större bäck får ej
uppföras eller ändras utan vattendomstolens
tillstånd, och i allmänhet blir man efter ett ingrepp i
naturförhållandena bevisskyldig för att uppkommen
skada ej berott på detta ingrepp, så t. ex. vid
rensning av ett vattendrag, att blott uppgrundning
borttagits. I lukrativt syfte medgives dock ingrepp genom
höjning eller sänkning av vattenståndet, om nyttan
därav efter avdrag av kostnaden och egen skada
uppgår till 3 gånger skadan på åker och äng och 2
gånger skadan på annan främmande egendom. Skulle
därigenom vållas större rubbningar i ekonomiskt eller
socialt hänseende, fordras K. Maj:ts tillstånd, likaså
vid betydande förlust för flora eller fauna. Ersättning
utgår för ali vållad skada och förhöjes med 50% i
vissa fall, såsom för tillgodogjord vattenkraft,
fiskeverk, fiske och mark med tillhörande byggnader, som
bli onyttiga (t. ex. genom uppdämning).
Om forsar och fall tekniskt lämpa sig för gemensamt
utbyggande, men tillhöra olika ägare, får den, som
äger mer än hälften av vattenkraften, tillgodogöra sig
de övriga andelarna mot ersättning genom
kraftöverföring. (Härvid kan den ersättningsberättigade antingen
erhålla hela sin andel i naturkraften mot skyldighet att
betala motsvarande andel av utbyggnaden eller få
ett mindre antal hästkrafter utan kostnad. Han kan
även välja ersättning i pengar.) Då de båda sidorna
tillhöra var sin ägare, kan den ene inbjuda den andre
att deltaga i hela strömfallets utnyttjande och vid
nekande svar ensam göra detta mot liknande
ersättning. Bli de ej ense om sättet för gemensamt nyttjande
eller vilja båda begagna fallet för sig ensam, avgör
vattendomstolen. Tillhör fallet oskiftat en
samfällighet, t. ex. byalag, tillkommer initiativet den som ensam
eller med andras medgivande råder över majoriteten,
men tills frågan om ett dylikt fullständigt utnyttjande
blir aktuell, får envar av delägarna med eller utan
de övrigas deltagande begagna vattenkraften till
någon mindre anläggning, såsom såg eller kvarn,
enligt vattendomstolens prövning.
For vattnets tillgodogörande får den byggande vid
behov mot ersättning servitutsrätt till annans mark
vid anläggning av hamnar, kanaler, kraftstation etc.
(även annans vattenbyggnad kan få begagnas).
Vattendomstolen ger föreskrifter om byggnadens utförande
samt åtgärder till skydd för farled, flottled, fiske
o. d., ävensom rörande vattenhushållningen, således
om högsta och lägsta vattenstånd, som kontrolleras
genom vattenmärken och peglar på bestämda ställen
med avvägning i förhållande till någon fixpunkt,
samt om vattnets framsläppande. Iakttagas ej
bestämmelserna om vattenhushållning, kan den skadelidande
efter att ha begärt rättelse — t. ex. uppdragning av
dammluckorna — anlita utmätningsman för
handräckning.
För ett bättre utnyttjande av vattenmagasinen, ev.
även minskning av markskador, kan vattenreglering
anordnas med tvångsdelaktighet för dem, som få
sin vattenkraft eller mark förbättrad. Denna båtnad,
beräknad som en ökning av lågvattenmängden i
strömfallen, resp. av torrläggningsmöjligheten för vissa
jordarealer, ligger till grund för kostnadsfördelningen.
Tvångsdelaktighet kan dock påyrkas endast om mer
än hälften av båtnaden faller å egendom, som tillhör
initiativtagaren och hans medsökande, och icke
sökande behöver ej bidraga utöver sin båtnads värde (se
nedan ang. torrläggning) och ej heller erlägga sitt
bidrag, förrän han begagnar sig av den vunna
förbättringen, t. ex. genom att omlägga driften vid sitt
vattenverk. Delägarna i ett regleringsföretag utgöra
en förening med stadgar och styrelse. Även utan
tvångsdelaktighet kan ett dylikt företag komma till
stånd, och i vilket fall som helst tillämpas ovan
omförmälda regler för byggande i vatten.
Genom bestämmelser om bygdekraft från vissa
större kraftverk (i regel minst 500 turbinhästkrafter
vid oreglerat lågvatten och tillkomna enligt nya
lagen) har Vattenlagen sökt tillgodose kraftbehovet
hos den trakt, som ligger i närheten av kraftkällan
och som eljest kanske skulle bli utan (fallet har t. ex.
inköpts av företag eller kommun på annat häll). För
hantverk, småindustri och lantbruk samt belysning
oc.h uppvärmning får således intill 1/10 av kraftbeloppet
tagas i anspråk till självkostnadspris jämte 2% å
anläggningskapitalet. Ansökan skall göras hos
vattendomstolen 2 år före leveransens början.
1004
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
