Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitaminer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitaminer
Vitblodsjuka
(C6H4N . COOH) och dess amid. Det har tillsammans
med flavin vanligen inräknats i den s. k. B2-gruppen.
Nikotinsyran är värmestabil och svårlöslig i alkohol.
Detta V. förekommer i jäst, oxlever, frukt, grönsaker,
mjölk m. fi. produkter, men mängderna äro när detta
skrives ej väl undersökta. Yit majs är fattig därpå.
Pellagra yttrar sig i diarré, störningar i nervsystemet
samt en svårartad hudinflammation på olika delar av
kroppen, mest på händer, fötter och i ansikte.
Sjukdomen uppkommer i trakter, där vit majs utgör
huvudparten av födan såsom i södra delarna av U.S.A. och
i vissa delar av Rumänien, Italien, Afrika m. fi. Utom
hos människa förekommer pellagraliknande symtom
hos svin, hund, höns och råtta. Pellagra hos människa
och hund botas med nikotinsyra. Uppgifter finnas, att
symtomen hos svin också hävas därmed. Ytterligare
två faktorer, tillhörande »B2-giuppen», hava
syntetiserats. Dessa äro adermin (.Ba), som bl. a. skyddar
mot dermatit hos råttor, samt pantotensyra, som
skyddar mot dermatit hos kycklingar.
C-vitaminet (ascorbinsyra, hexuronsyra,
antiskor-butiskt) har kemiska bruttoformeln C6H806.
C-vitaminet är mycket känsligt för oxidation och förstöres vid
luftens tillträde redan vid rumstemperatur. Yid
upphettning utan luftens tillträde är faktorn mera
beständig. Ascorbinsyran förekommer rikligt i alla frukter
av Citrus-släktet — citron, apelsin, grapefrukt —
samt i ungersk peppar. Goda källor äro frisk frukt och
bladgrönsaker såsom kål, sallad, spenat, persilja,
vattenkrasse, tomater m. fi. Vidare finnas avsevärda
mängder i potatis, rotfrukter, samt friskt gräs och
grönfoder, medan säd och sädesprodukter äro fattiga därpå.
En internationell enhet är den biologiska aktiviteten
av 0,05 mg ascorbinsyra.
C-avitaminosen kallas skörbjugg, som yttrar sig i att
väggarna i de kapillära blodkärlen bli sköra och brista.
Härigenom uppstå blödningar, vilka synas som röda
fläckar genom huden. Därjämte blir gommen blödande
och öm, tandbenet skört, tänderna lossna, lederna
svullna och patienten blir känslig för beröring.
Skörbjugg har påvisats hos människa, apa och marsvin.
Försök med häst, nöt, svin och höns ha ej klarlagt,
att C-vitamin behöver tillföras i näringen till dessa
djur. I varje fall anses deras behov vara ringa.
Av övriga V. må K-faktorn omnämnas. Utan
densamma nedsättes hos höns blodets
koagulationsförmåga, så att förblödning kan förekomma. Dess
betydelse även i humanmedicinen har
uppmärksammats på senare tid. Man har funnit, att ett flertal
kemiskt närbesläktade ämnen ha V. K.-verkan. Ett
av dessa har kallats K,, vars kemiska bruttoformel
är C31H4602. Kt förekommer i bladrika grönsaker;
en annan faktor, I<„ förekommer i svinleverfett.
Grässaftfaktorn eller M-vitamin; uppges förekomma
i friskt gräs och lever. Den anses öka aptiten och
därmed tillväxten hos försöksdjuren.
Ett flertal andra s. k. V. med mer eller mindre
omstridd existens ha rapporterats, vilka här ej kunna
behandlas. S. N-t.
Vitaxfly (Parastichtis secalis L.), kallas en hos oss på
senare tid sparsamt förekommande nattfjäril, vilkens
äldre larver anträffas inom bladslidan på vissa gräs
och sädesslagen. De äro blekgröna med två närbelägna
köttröda band längs ryggen. Inom bladslidorna bita de
av axens skaft, varigenom alldeles tomma och vita ax
uppkomma. De unga larverna, äggen, kläckas på
efter-sommaren; de leva på bl. a. sädesbrodd.
Levnadsförhållandena äro ännu föga kända. A. T.
Vitaxighel är en företeelse hos sädesslag och gräs, som
yttrar sig däri att axen helt eller delvis vitna och ej
bilda kärna. Orsakerna härtill kunna vara av växlande
art men torde i regel härleda sig från angrepp av djur,
oftast insekter eller kvalster, försåvitt skadegörelsen
ej beror på frost. Bland insekterna är det oftast
sugande insekter (bladlöss*, stinkflyn*, trips, se Blåsfotingar),
vilka genom sina styng och sitt näringsupptagande
vållat V. Bland de gnagande insekterna är det endast
några få, t. ex. vitaxflyet*, timotejvecklaren*,
frit-flugan*, kornflugan*, som hos oss medverka till
densamma, t. ex. genom att bita av axens skaft eller såra
andra delar av plantorna. En viktig vitaxbildare bland
kvalstren är vitaxkvalstret (Pediculoides graminum
E. Reut.). Det är en mikroskopisk liten varelse, som
förekommer såväl på de vilda som de odlade gräsen,
mera sällan på sädesslagen. Iakttages på dessa total
vit-axighet, kan man lätt övertyga sig om att denna
kvalsterart är den skyldiga. Försöker man nämligen
draga ut axet ur slidan, lossnar det lätt, och det visar
sig då, att axets skaft vid basen är skrumpet och visset.
Vid denna punkt -— strået är här mjukast och
saftigast — ha djuren suttit och sugit näring. Då
vitaxig-heten är fullt utpräglad, ha de i regel lämnat sin plats
och trängt in i något grönskott. En äggfylld hona ser
ut som en långsträckt, opalfärgad vätskedroppe på
högst 2 mm längd. Genom användning av kalkkväve
har man trott sig till en viss grad kunna minska
skadegörelsen. A. T.
Yitaxkvalster, se Vitaxighet.
Vitbakterios, av Erwinia carotovora o. a. närbesläktade
bakterier förorsakad bakterios* hos rova, kålrot, morot
m. fi. saftiga växtdelar. Bakterien intränger genom sår.
De angripna vävnaderna upplösas i en blöt, grötlik,
stinkande massa av ljus färg; till en tid sammanhålles
den av ett yttre, friskt hölje. V. gör skada såväl på
fältet som under vinterförvaringen. Den bekämpas som
brunbakterios *. Th. Lfs.
Vitbetø, se Beta.
Vitblodsjuka, se Hönssjukdomar.
1028
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
