Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väglagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väglagen -
gången skriftlig förening blir gällande, om den icke
betungar någon fastighet avsevärt mera än enligt
lagens bestämmelser, och detsamma gäller äldre avtal,
som dock i fråga om väghållningsskyldighet aldrig
tillägges verkan utöver 10 år från tillkomsten.
Förrättningsmannens utlåtande vinner laga kraft, om
besvär till Ägod. R:n icke inkommit till
ägodelnings-domaren inom 45 (i de 4 nordligaste länen 60) dagar
från förrättningens avslutande. Handlingarna
överlämnas sedan till länets lantmäterikontor.
Till grund för fördelning av såväl
anläggningskostnad som årligt underhåll ligger den omfattning, i
vilken de olika fastigheterna kunna väntas använda
enskild väg alltså trafikintensiteten, dock att ingen
kan åläggas större andel än som motsvarar dess nytta
av vägen. Vinterväghållningen kan avse andra
vägsträckor än sommartid, t. ex. över fruset vatten,
och omfattar vägens utmärkande, plogning och i vissa
fall även påskottning av snö. Vid förrättningen
bestämmes, huruvida arbetet med anläggnmg, resp.
underhåll skall fördelas på de olika fastigheterna
(väg-delning) eller skötas av vägsamfälligheten för
gemensam räkning med utdebitering av kostnaderna efter
andelstal. Skulle någon fastighet icke anses skyldig
ingå i samfälligheten, men likväl önskar använda
vägen, får den årligen i förskott betala ett belopp
för vägbanans slitning. Väghållare kan meddelas
tillstånd att mot bestämd ersättning taga grus, sten och
andra vägmaterial på annans fastighet, därå uppsätta
snöskärm samt borthugga invid vägen växande träd
och buskar, dock först efter tillsägelse minst en vecka
förut och vanligen ej i trädgård, å tomt o. d.
Vägsamfällighet med minst två delägare utser
styrelse, som sköter vägen samt verkställer debitering
och uppbörd av de årliga bidragen. Rösträtt enligt
andelstal utövas på sammanträde med samfälligheten
av den, som ansvarar för fastighetens förpliktelser,
dock högst för 1/10 av hela röstetalet vid stämman
och icke alis, om förfallet bidrag är oguldet.
Där enskild väg uppdelats mellan flera väghållare,
kan envar av dem begära tillsättande av ojävig
tillsy-ningsman, ev. genom K. B:s förordnande, om de icke
bli ense om valet. Anmärkt brist måste ofördröjligen
avhjälpas av väghållaren, eljest får
tillsyningsman-nen göra detta på den försumliges bekostnad, ev.
efter särskild syn.
Ny ägare till fastighet övertager ansvaret för allt
icke fullgjort arbete, som ålegat hans företrädare,
däremot blott för de penningbelopp, som förfallit till
betalning efter hans tillträde. Arrendator svarar för
ägaren åliggande vägunderhåll och vinterväghållning.
Uppdelas fastighet, skola delarna inbördes ansvara
för dess enskilda väg enligt taxeringsvärde, resp. av
K. B. fore ny taxering på begäran åsätt värde, tills
- Vägunderhåll
omdelning (efter trafikintensitet) kommit till stånd
vid särskild förrättning. Likaså kan hela vägfrågan
upptagas till ny prövning på någon delägares
begäran, om ändrade förhållanden i synnerlig mån inverka
på frågans bedömande. Vägdelning enligt äldre lag
gäller, till begärd ny förrättning hållits.
Särskilda bestämmelser gälla om vägsamfällighet
(vägförening) inom område med tätare bebyggelse.
Å. E-d.
Vägmålla, se Målla.
Vägsmuts, anhopning av växtdelar och andra döda
organismer tillsammans med finfördelat, förslitet
vägbanematerial. Dylik anhopning övergår vid nederbörd
under trafikens inverkan till en gyttjeliknande massa,
ävja. K. A-r.
Vägtistel, se Tistel.
Vägtorn, getapel, brågon (Rhamnus cathartica) är en
tornbeväpnad buske med sågtandade blad och små,
fyrtaliga gröna blommor samt stenfrukter med fyra
stenar, slutligen svarta till färgen; den är spridd ehuru
ej särskilt allmän i södra och mellersta Sverige i
skogsbackar, vid vägar o. s. v. Såväl bark som frukt ha
använts som färgmedel, och den hårda veden har
betingat begagnandet till slöjd av varjehanda smärre
föremål. Såsom värdväxt för skålrosten av havrens
m. fi. gräs kronrost (Puccinia lolli) bör den utrotas i
närheten av åkrar. H. G. S.
Vägunderhåll. Skyldigheten att underhålla väg är
reglerad i lagen om allmänna vägar av den 7 juni 1934,
lagen om ödebygdsvägar av den 13 juni 1919 och
lagen om enskilda vägar av den 29 juni 1926, samt i
lagen om enskilda vägar av den 3 sept. 1939. I
förstnämnda lag stadgas om väghållningsskyldighet för de
allmänna vägarna, som äro av följande slag: de för den
allmänna samfärdseln och särskilt för den långväga
genomgående trafiken mera betydande rikshuvudvägarna,
de inom länet belägna och för länstrafiken särskilt
viktiga länshuvudvägarna samt landsvägar och enkla
bygdevägar. Länsstyrelsen meddelar beslut om anläggning
av ny eller omläggning och förbättring av gammal väg,
vilket åligger i första hand vägdistriktet, som tidigare
utgjorts av häradet el. tingslaget. Enligt lagen om
vägdistrikt av den 7 juni 1934 bestämmer Konungen
numera indelningen av vägdistrikt. Antalet vägdistrikt har
genom den nya lagen sjunkit från tidigare 369 till 170.
Bidrag av statsmedel lämnas i den mån tillgängliga
medel finnas i form av anslagna medel till kostnaderna
för V. samt vinterväghållning. Till vägdistriktet
lämnas årligen statsbidrag med 85 % av vägdistriktets
verkliga kostnad för V. och vinterväghållning under
nästföregående år. Till kostnaden för underhåll av
ödebygdsväg lämnas av statsmedel utöver vad ovan
nämnts särskilt tilläggsbidrag med 10 % av
vägdistriktets verkliga kostnader under nästföregående år
1034
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
