Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjurs och odlade växters härkomst - De viktigaste odlade växternas härstamning och tidigare odling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Campanien odlade zea voro antagligen tvåkorn. Av nakenfröiga sorter
omtalas triticum, ett glasigt borstvete och det borstlösa siligo. Egentlig spelt
synes icke ha odlats i det gamla romerska Italien, men antagligen var det
från Pannonien införda vetet en sådan sort. Plinius omtalar även ett
vete med grenigt ax, antagligen det senare s. k. mirakelvetet, Tr. turgidum
composition.
Ingen av de nu nämnda sorterna kan bestämt identifieras som hårdvete,
Tr. durum, men det avviker så föga från övriga sorter med naken kärna, att
det först i senare tid urskilts från dem. Dodoens angav i 16:e
århundradet detsamma ss. odlat i Spanien och på Canarieöarna, Desfontaines,
(år 1798) vid Nordafrikas atlantkust.
Polskt vete, Tr. polonicum, omtalas först år 1619 av Bauhin och
Cherler i Historia plantarum universalis och uppgives vara odlat i
Polen, Spanien och Balkanstaterna. Det infördes på 1700-talet i Thüringen
och Schweiz, där dess odling dock snart övergavs.
RÅG odlades icke i äldre tid hos något av de gamla kulturfolken. Inga
äldre lämningar av detsamma ha påträffats i Ostasien, Egypten, Grekland,
Italien eller västra Europa. De äldsta fornfynden därav ha skett i sydöstra
Europa (Mähren och Schlesien) i kulturlager från övergången mellan brons-
och järnåldern.[1] De historiska uppgifterna visa också, att råg tidigast
förekommit i östra Europa (Balkan- och Svartahavsländerna) samt angränsande
delar av Asien. Där förekomma också några vilda rågformer, som pläga
sammanfattas under namnet Secale montanum, och skilja sig från den
odlade rågen huvudsakligen genom smärre korn och vid mognaden
sönderfallande ax. Dessa och särskilt den fleråriga formen S. anatolicum
anses därför som den odlade rågens vilda stamform, och dess odling skulle
då ha från dessa trakter spritt sig väster- och norrut med utvandrande folk
av keltisk, slavisk, finsk och germansk stam.
Denna uppfattning finner även stöd i språkliga förhållanden. Varken
semitiska, sanskrit eller iranska språk hava något ord för råg. Det latinska
secale uppgives vara av keltiskt ursprung (L. Reynier). A andra sidan
hava germanska, slaviska och finska språk besläktade ord för råg.
Av allt detta synes antagligt, att rågen först odlats av sydöstra Europas
skytiska och tatariska folk samt genom slaver och kelter spritts till
germanerna. På detta sätt fördes odlingen ut över Europa, och råg var
redan under den romerska kejsartiden en viktig kulturväxt i Centraleuropa
och en exportvara därifrån till andra delar av det romerska riket. Under
medeltiden blev råg Tysklands, Nederländernas och småningom
Skandinaviens huvudsakliga brödsäd.
KORN har i allmänhet ansetts härstamma från en i Kaukasustrakterna,
västra Asien och norra Afrika vildväxande, tvåradig form, Hordeum
spontaneum. Mot denna uppfattning talar det förhållandet, att det i äldsta tid
odlade kornet övervägande tillhört de sexradiga formerna.
I senare tid har man påträffat den nämnda formen vild i Palestina
växande i blandning med det ovan (sid. 11) nämnda tvåkornvetet, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
