Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 36 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - I. Forntiden och den gamla tiden - Egypten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudinnan Isis, odlades enligt lämningar t. o. m.
från 4:e årtusendet f. Kr. såväl vanligt som
kubb-, senare även tjockvete och tvåkorn [zea
och olyra[1], jfr sid. 12]. Dessa båda sistnämnda
voro antagligen förhärskande i övre Egypten.
Av korn, som odlats åtminstone från 5:e
dynastien, odlades först de båda sexradigare
arterna, senare även tvåradigt. Hirs odlades
mycket på Nilöarna.

Fig. 11 Toppning av säd.

Linser och åkerbönor ha påträffats i
gravar från omkring 2000 f. Kr. De förra voro
ett viktigt födoämne, som odlades i
synnerhet i nedre Egypten, de senare ansågos orena
som människoföda. Ävenså odlades ärter,
kikärter, Colocasia och lotus (Nelumbium), en näckrosart, varav såväl fröna,
»egyptiska bönor», som rotstocken förtärdes. Av papyrus (Cyperns papyrus)
åts rotstocken, men av strået bereddes papper. Likaså lämnade den
närbesläktade Cyperus esculentus i sina rotknölar, »jordmandlar», ett omtyckt
födoämne. Lin odlades allmänt för beredning av spånadsämne och olja. I
fornlämningar bevarade frön visa, att det var Linum usitatissimum, och
uppgiften, att dess frön utföllo under torkningen, gör troligt, att det var s. k.
springlin. I övre Egypten odlades bomullsbusken[2] (Gossypium arboreum).
Som färgväxt odlades safflor (Carthamus tinctorias).

TRÄDGÅRDSODLINGEN var högt utvecklad. Redan i »det gamla rikets
tid» (före 2500 f. Kr.) voro de förmögnas hus omgivna av prydnads- och
fruktträd, blomstersängar, köksväxtland, dammar och kanaler, det hela
omgivet av häckar eller murar och ordnat efter en rätlinig plan.

Vit- och rödlök, purjo[3], gurkor och meloner voro vardagskost. Av både
meloner och vattenmeloner ha kärnor påträffats i gamla tidens gravar.
Rättika. jordnöt, cikoria och knölvial hörde också till egypternas köksväxter:
koriander och saffran användes som kryddor (Cantoni). En inskrift å
Cheopspyramiden har ansetts avse rädisor.

Bland fruktträd var dadelpalmen, som omtalas från 10:e dynastien (2200
f. Kr.), det förnämsta. Allmänt odlades också fikon, svarta mullbär, oliv,
granatäpple (Punica granatum) och vinranka, möjligen även orange och
citron (Cantoni).

HUSDJURSSKÖTSELN var av mindre betydelse i det bevattnade
låglandet men huvudnäring hos den mer eller mindre nomadiska befolkningen i
de högre liggande trakterna.

Redan under förhistorisk tid höllos nötboskap, får, getter, åsnor, svin,
hundar och kattor som husdjur, under det att de första erinringarna om hästar
utgöras av avbildningar från 18:e dynastien (omkr. 1500 f. Kr.). Möjligen
infördes bruket av hästar av hyksos (efter 1800 f. Kr.). På yngre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>