Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- I. Forntiden och den gamla tiden
- Egypten
- De semitiska folken
- Babylonien. Kaldéen, Assyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprättstående öron till en ras med hängande
öron, vilken visas i bilder från 4:e—5:e
dynastierna (29:e—27:e årh.). Även finnas bilder
av taxar (fig. 18) med uppstående öron och av
spetsar (omkr. 2000 f. Kr.).
 |
| Fig. 18. Egyptisk tax. |
Katten var åtminstone från 3000 f. Kr. ett
vanligt husdjur och hölls helig och bevarades
därför som mumie.
Av fjäderfä höllos gäss, vilka även användes som offerdjur,[1] änder och
duvor. Ägg kläcktes i ugnar.
Bin höllos tama i boningar av flätverk, tätade med lera och kogödsel.
DE SEMITISKA FOLKEN.
| Litteratur. |
| Bibeln. |
| Ctesias Cnidius. Persica et indica. |
| Edward, Chilperic. The Hammurabi code and the Sinaitic legislation. London 1904. |
| Fontenay, Fr. de. Ostasien, i Världskulturen. Bd. VIII. |
| Herodotos. Historiarum libri IX. |
| Montelius, O. Orienten och Europa. Antikv. tidskr. Bd. 13. 1905. Die alten Kulturperioden im Orient. Stockholm 1917. |
| Vogelstein, H. Die Landwirtschaft in Palästina zur Zeit der Misnah. Berlin 1894. |
BABYLONIEN. KALDEEN. ASSYRIEN.
De utefter floderna Eufrat och Tigris belägna länderna och de kulturstater,
som för årtusenden sedan den ena efter den andra där bildades och
gingo under, förete i avseende på naturförhållanden och kulturens
utveckling stor likhet med Egypten. Även här hade långt före den historiska tiden
ett högt stående jordbruk utbildats i de fruktbara floddalarnas svämjord,
under det att boskapshjordar betade på det omgivande högre liggande landets
betesmarker. Under senaste tiden gjorda utgrävningar ha bragt i dagen
lämningarna av ett på den yngre stenålderns ståndpunkt stående folk, vilket
odlade säd, som skars med skaror av lergods.
Om man ej känner något vidare om dessa, flodlandets, så vitt nu är känt,
första bebyggare, så har det folk, som antagligen underkuvat detsamma och
tagit dess jord i besittning, lämnat så mycket rikare underrättelser om sig
genom de med kilskrift på lertavlor inristade skrifter, som man i nutiden
lärt sig tolka.
Detta folk, sumererna, enligt den vanligen omfattade meningen ett
uralaltaiskt folk, enligt en annan närbesläktat med Ostindiens dravidiska
urbefolkning, hade redan, antagligen omkr. 5,000 år f. Kr., som nämnt ett skriftspråk,
[1] Herodotos LII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0046.html
