Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- III. Den nyare tiden. 1500-1815
- Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPANIEN.
| Litteratur. |
| Herrera, Alfonso. Obra de agricollura. Pamplona 1805. |
| Cantoni, Gaétano. Enciclopedia agraria ilaliana. I. Torino 1882. |
| Young, Arthur. Reisert durch Frankreich und einen Theil von Italien. Berlin 1793—95. |
De gynnsamma förutsättningar för näringarnas förkovran, vilka
skapades genom att länsaristokratiens egenmäkiighet hröts och den löst
hopfogade medeltidsstaten samlades till fast byggda nationalstater
inträdde vid den nyra tidens början på den pyreneiska halvön liksom i
åtskilliga andra delar av Europa, oeh här tillkom, att konungamakten i de
från de nyförvärvade länderna inströmmande rikedomarna hade medel till
sitt förfogande för näringarnas understöd. Dessa gynnsamma förhållanden
motverkades emellertid av den usla styrelsen av konungar, vilka sågo sin
förnämsta uppgift och sin ära i att göra den rättrogna katolska läran
enarådande och att utrota alla olika tänkande samt offrade de rika tillgångarna
på deltagandet i världspolitiken.
Den omsorg, som ännu Carl V ägnade sitt rikes ekonomi, riktades
därför beträffande jordbruket på utvecklingen av de nyupptäckta länderna.
Han utfäste belöningar för införandet i Peru av odling av vin, oliver och
hampa, men försummade alla åtgärder för vidmakthållande av lantbruket
i hemlandet. Den merkantilistiska politik (sid. 221), som under de följande
århundradena verkade hämmande på jordbruksnäringen i det övriga
Europa, gjorde sig fullt lika mycket gällande i Spanien. Därtill kom
slutligen efter det sista moriska rikets underkuvande år 1492 förföljelsen och
utdrivande till Afrika av dessa landets flitigaste odlare, vilka skapat ett
fruktbart paradis av södra Spanien.
De högre klasserna bland spanjorerna saknade allt intresse för
jordbruket, vilket de i sin stolthet föraktade. De stora jordägarna föredrogo
därför att bo i städerna och hämta sina inkomster av sina gods, varvid
svårigheten att skydda de växande grödorna för de kringströvande
hjordarna förhindrade åkerbrukets framsteg och jordens utarrendering.[1]
Småningom blev dock inhägnande av åkerjord allt mer allmän, men
upplåtelseformen av godsens gårdar blev här den i Sydeuropa vanliga, delbruket, vilket
överallt visat sig bibehålla folket i armod och jordbruket på en låg ståndpunkt.
I delbruket och jordägarnas frånvaro (absentism) såg Arthur Young
den förnämsta orsaken till den fattigdom och det förfall, som han fann råda
i Spanien, men han fann också, att varhelst självägande bönder brukade
jorden, vilket mest förekom i Pyrenéernas sluttningar, där var också
förhållandet bättre.[2]
Den rika arabiska lantbrukslitteraturen med dess erfarenheter från såväl
[1] Cantoni I, s. 98.
[2] A. Young. Reise III, s. 396.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 25 00:31:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0241.html
