Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 316 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Storbritannien och Irland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

odling av rovor, ärter, bönor, vicker, klöver, lucern, esparsett och kräpp.
Däremot talar han ej om huvudpunkterna i Tulls »new husbandry»,
radrådd och hästhackning. Han angives också som den som egentligen gjorde
det av lord Townshend införda Norfolkomloppet allmännare tillämpat.
Som sekreterare i Board of agriculture fick han tillfälle att direkt verka för
reformernas genomförande och hade en stor del av förtjänsten av detta
ämbetsverks Tivliga verksamhet. Av de
Surveys of rural economy of
England (12 delar 1787—98), som the
Board lät utarbeta, hade 6 honom
till författare. I övrigt utarbetades
dessa av William Marshall.

Fig. 66. Arthur Young.

Naturvetenskapens betydelse för
jordbruket, särskilt som förklaring
av växternas näringsupptagande
framställdes av Humphrey
Davy, professor i kemi vid Royal
Institution. Han höll år 1803 en
serie av föredrag inför the Board of
agriculture och fortsatte sedan sin
föreläsareverksamhet angående
jordbrukskemi i 10 år. Hans
vetenskapliga ståndpunkt i avseende på
växtnäringen överensstämde nära
med den som samtidigt
förkunnades av Thaer (sid. 223, 273).

LANTBRUKSINSTITUTIONER.
Till spridandet av kunskaper och reformtankar inom jordbruket bidrogo
åtskilliga mer eller mindre officiella sammanslutningar. Även i avseende på
bildandet av sådana var England föregångslandet.

Äldst bland dylika sällskap var det år 1723 bildade skotska Society of
improvers in the knowledge of agriculture, vilket ställt som sin uppgift att
sprida kunskap i jordbruk genom studiekurser, uppställande av prisfrågor
till utredning, besvarande av inkommande frågor och anställande av försök
samt att genom belöningar uppmuntra framåtsträvande. Sällskapets
verksamhet kröntes av sådan framgång, att vid dess upplösning 1725 betygades,
att till väsentlig del var dess förtjänst, att »varje år skördas mera säd, där säd
förut aldrig varit, än V6 av vad konungariket förut frambragt». Sedan
ingick främjande av lantbruket i uppgiften för ett under åren 1755—65
verksamt allmänt sällskap för konst och näringar i Skottland.

För Irland stiftades år 1734 Dublin Society for improvement of
husbandry, vilket från år 1736 utgav Weekly observations med uppgift att
lämna allmänheten vägledning och »bringa i ljuset praktisk och nyttig
kunskap från boksamlingar och studiekamrar».

I det egentliga England, där det år 1662 bildade allmänna vetenskapliga
samfundet Royal Society verkat även för lantbrukets framåtskridande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>