- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
368

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I Östlandets kustbygder hade den öppna härden på golvets mitt redan i
början av den nyare tiden ersatts av en spis (peis) med skorsten vid ena
kortväggen, liksom ljoren i taket av fönster på långväggarna. I Östlandets
fjällbygder och i Nordlandet genomfördes denna förändring senare; i
Sätersdalen skall rökstugan hava varit vanlig ännu i slutet av 1700-talet, om än
förmögnare folk därjämte byggde peise-stuga till vinterbostad.

Fig 82. Årder från Modum. Norsk Landbrugsmuseum.
Fig 82. Årder från Modum. Norsk Landbrugsmuseum.

På Vestlandet ersattes
den öppna härden oftast
aven rökugn (sid. 200).
Dylika rökugnstugor voro de
vanligaste bostäderna ännu
i slutet av 1700-talet, och
»glasstuen» (stuga med
glasfönster) var vid
århundradets mitt ej vanlig ens
hos rika bönder.
Kakelugnar började först sent att
komma i stället för peisen
eller på Vestlandet att
ställas bredvid rökugnen.
Samtidigt började huset
uppdelas i flera rum, i Oplandene ofta med en övre våning med en svalgång på
sidorna.

Husens antal var fortfarande stort, vanligen fanns jämte stugan
bryggershus, en stabbur, lador, tröskloge, fähus, häststall, kvarn, såg, smedja samt
stundom kölna.

Fig. 83. Plog från Hallingdal.<bNorsk Landbrugsmuseum.
Fig. 83. Plog från Hallingdal.

Norsk Landbrugsmuseum.

Fähusen voro ännu vid periodens slut små, mörka och låga, med kreaturen
bundna med huvudet mot väggen, varför denna höll sig fuktig och huset
ruttnade ned på 10—20 år. Man började
därför i slutet av 1700-talet att bygga
fähusen av sten, vilket de patriotiska
sällskapen uppmuntrade med
belöningar. Krubbor funnos ej, utan fodret
lades pä golvet.

Vanligen hade man särskilda hus för
de olika djurslagen, men i de sydöstra
landsdelarna ett hus för alla djuren.
Mångenstädes hade man en
sommarladugård utanför inägorna.

ÅKERBRUKET var ännu vid
periodens slut över allt mycket ofullkomligt
men olika i olika landsdelar. På Vest-, Nord- och Sorlandet och i
allmänhet i fjällbygderna, där åkerjorden bestod av små, oregelbundna lappar,
vilka på Vestlandet ytterligare voro delade i tegar tillhörande olika gårdar,
brukades jorden i regel med spade, hacka och kratta, vilket man ansåg gå
lika fort som med årder eller plog och giva finare såbädd. Utsädet myllades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 00:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free