Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författade prof. Anders Berch ett par avhandlingar av
nationalekonomiskt innehåll och en matematisk beräkning av plogskivans lämpliga
konstruktion, men i övrigt lämnade denna undervisning vid de båda
universiteten spår efter sig i ett stort antal disputationsavhandlingar rörande
ekonomiska ämnen. Vid Åbo akademi fick däremot den lärda världens sysslande
med jordbruksämnen en mer praktisk riktning.
Bland denna tids vetenskapsmän, som ägnade uppmärksamhet åt
lantbruket märkes främst C. v. Linné, vilken verkade för åtskilliga vilda
växtarters, såsom alsikeklövers och svensk lucerns odling till foder, samt
kemie och farmacie professorn i Uppsala Johan Gottschalk Wallerius,
vilkens berömda arbete Åkerbrukets kemiska grunder (1761) ovan
omtalats. (Sid. 222.)
Jämte de talrika avhandlingarna av mer vetenskaplig karaktär utkommo
under denna tid ett flertal lantbruksböcker av mer populärt, tekniskt och
ekonomiskt innehåll. En sådan var Åke Classon Rålambs Adelig
öfning (år 1690—94), ett encyklopedisk arbete, varav år 1729 utgavs ett
utdrag, En liten och kort Handbok utaf adelig öfning, vilken blev en verklig
folkbok, utgiven i många upplagor.
Bland mer bemärkta arbeten av denna art märkas vidare:
Johan Risingh, En Land-Book eller Landbruuk och Land-Lefwerne
(1671).
Erik Salander, Utförlig gårdzfogde instruction, grundad i nödigt
mål på lag och K. Förordning (1727).
Magnus Mentzer, Svenske Åkermannen, det är en wälment
beskrivning om lantgods, år 1725 samt Appendix eller bihang till Svenske
Åkermannen, år 1732. Den förra är en redogörelse för olika jordnatur samt en
framställning rörande jordbrukets skötsel, den senare den första svenska
alfabetiskt ordnade lantbruksordboken.
Reiner Broocman, En fulständig swensk Hushåldsbok (1736), en
utförlig framställning av lantbrukets alla grenar och av då gällande
administrativa och ekonomiska lagstiftning.
Svenska Reddejan eller välöfwade hushållerskan af K. D. (1772).
Tägtejordsskötsel eller om sättet at bruka åker och äng vid kopparberget
och omkring Fahlu stad. A. S. S. (1747).
Den vid denna tid i utlandet framträdande tanken att inrätta sällskap som
officiell representation för strävandena att förbättra »landsculturen» fick
uttryck i eft av 1741 års riksdag framställt, genom k. cirkulär den 20 febr. 1742
landshövdingarna meddelat förslag, att i varje socken skulle väljas en eller
flera »förnuftiga och beprövade hushållare, som skulle verka på sina
sockenmän till landtbrukets förbättrande och hos K. Befde genom valde
representanter göra framställning om nyttiga åtgärder». År 1756 framställdes
förslag om bildande av en lantbrukssocietet, vilken borde inrätta »seminarier
och experimentalgardar i landsorten», en tanke som ett halvt århundrade
senare förverkligades genom bildandet av Lantbruksakademien.
Från tiden omkring mitten av århundradet började en vändning i den
ekonomiska uppfattningen till större frihet att göra sig gällande och visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
