Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammankallandet av det centrala lantbruksrådet för att undgå obekväma
yttranden av detsamma samt i samma syfte förlamade de nyinrättade för de
särskilda departementena valda lantbrukskamrarna genom att uppdela dem till
arrondissementsförsamlingar, vars ledamöter utsågos av prefekten.
Vetenskapen togs i stor omfattning i anspråk för utredning av allehanda
frågor såsom rörande fiskodling (J. J. C. M. Coste m. fl.),
spannmålsmagasinering (L. Doyère, Mémoire sur l’ensilage rationnel, 1856),
vinsjukdomar (P. É. S. Duchartre m. fl.), silkesodling (E. Robert),
hypoteksväsendet (L. de Lavergne) samt agrikulturkemi
(Boussingault och George Ville).
Det livliga intresset i Frankrike för lantbruket under den napoleonska
tiden visade sig även genom en rik facklitteratur, inom vilken märkes
I. Giradin och A. Dubreuil, Cours élémentaire d’agriculture
(1850—52), en sammanfattning av greve Gasparin’s, chef för
lantbrukshögskolan i Versailles, arbeten, under titeln Cours d’Agriculture, samt den av
Bixio år 1837 grundade tidskriften Journal d’agriculture pratique, senare
redigerad av J. Barral, från denna tid Frankrikes »stora»
lantbrukstidskrift.
Napoléons utpräglade smak för det glansfulla hade sin stora del i
den stora omfattning utställningsväsendet tog under hans regering. I
världsutställningen år 1855 ingick en utställning av husdjur, redskap och
produkter. Därefter anordnades dylika såväl för hela riket som för särskilda
landsdelar i stort antal. Officiell provning av lantbruksredskap skedde första
gången 1859; densamma omfattade slåtter- och skördemaskiner, vilkas
användning i landet sedan hastigt ökades. År 1861 börjades utdelning av
hederspris för välskötta jordbruk.
Det olyckliga kriget, som medförde kejsardömets fall, hade naturligtvis
till följd ett stillestånd i statsåtgärder för jordbrukets främjande. År 1881
inrättades emellertid ett särskilt lantbruksministerium, vars nära kontakt
med det praktiska lantbruket man sökte trygga genom att återuppliva
jordbruksrådet, nu kallat Conseil supérieur d’agriculture, varjämte
specialkommittéer skulle anlitas av ministeriets olika avdelningar. Den byråkratiska
centralisation, som utbildades under kejsardömet, har efter republikens
införande lämnat rum för ökat initiativ av sammanslutningar av jordbrukets
idkare. Föreningsväsendet, såväl med mer allmänna som direkt ekonomiska
syften, har kraftigt understötts och fått en stor utveckling. Tillika har stor
uppmärksamhet ägnats åt lantbrukets undervisningsväsen och den på
jordbruket riktade vetenskapliga forskningen.
SPANNMÅLSPOLITIKEN. Den liberalistiska uppfattningen om
önskvärdheten, att alla hämmande band på handeln bleve avskaffade, hade väl
under revolutionstiden varit i princip erkänd men hade till följd av
förhållandenas makt icke kunnat förverkligas, utan exportförbud hade i
allmänhet rått, och regeringen hade genom egen spannmålsimport, försäljning
till underpris och andra åtgärder hindrat den yrkesmässiga handelns fria
utveckling.
Under restaurationen övergick man till en rörlig skala (échelle mobile)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
