Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevattningsanläggningar, vilka huvudsakligen förekomma i de södra
landsdelarna kring floderna och i alptrakterna, fingo år 1869 liknande lånerätt.
För åstadkommande av för flera jordägare gemensamma
torrläggningsföretag fordrades enligt lag av den 16 sept. 1807 enhälligt beslut av alla
jordägarna. Denna bestämmelse bibehölls i ny lagstiftning 1865 och 1888, men
med den förändring, att företag, som anses vara av synnerlig vikt, kunna
genomföras med bemyndigande av departementets prefekt även utan enhällig
anslutning. En dikningslag, utfärdad 1845, ersattes av en ny sådan år
1854, genom vilken jordägare fick rätt att mot ersättning för vållad skada
leda avlopp över annans nedanför liggande mark. Om
bevattningsanläggningar utfärdades lag år 1847.
Utförandet av statens och ledningen av enskildes jordförbättringsarbeten
har handhafts av statens vattenbyggnads-tjänst, som överfördes till
lantbruksministeriet vid dess inrättande år 1881.
GÖDSLINGEN har under 1800-talets senare del avsevärt förbättrats.
Mängden kreatursgödsel har ökats genom den fortgående stegringen av de
större djurens antal, men gödselns vård har intill senaste tid varit mycket
försummad. Användning av konstgödsel började på 1840-talet vinna större
uppmärksamhet, men till en början förordades mest koksalt, vars påstådda
verkan att öka skörden och göra fodret hälsosammare bekräftades av en
år 1848 tillsatt vetenskaplig kommitté. Därjämte användes benkol från
sockerfabrikerna och mald fosforit från nyupptäckta lager i norra och östra
Frankrike, under det att superfosfatberedning av denna råvara icke ansågs
lönande. Senare har konstgödslingen utvecklats lika som i grannländerna
men dock icke nått någon stör omfattning. År 1867 utfärdades lag mot
bedrägeri vid handeln med konstgödsel och jordförbättringsmedel.
ÅKERREDSKAP av förbättrad konstruktion infördes från början av
perioden från England och började även tillverkas inom landet efter engelska
eller flandriska mönster. Av plogar vann en av M. de Dombasle
konstruerad, som skilde sig från den flandriska (sid. 300) genom att den försetts
med ett ställbart dragkoppel, på 1820-talet stort anseende och spridning, och
i följande årtionde väckte Grangés plog stor uppmärksamhet och
inbragte konstruktören en nationalbelöning. Dess nyhet var, att den med en
hävstång kunde ställas till olika djup. Efter världsutställningen år 1855 och
följande utställningar fingo nya redskapstyper, skördemaskiner,
ångtrösk-verk, sädesrensningsmaskiner, extirpatorer, hästräfsor m. fl. insteg vid
herrgårdarna. Ångplogar gjordes kända genom 4 av regeringen år 1860
utstatio-nerade uppsättningar. Från denna tid följde Frankrike den allmänna
utvecklingen av redskapen, och den inhemska redskapstillverkningen ökades,
så att den allt mer fullständigt fyllt landets behov. I de södra landsdelarna
gick utvecklingen långsammare, och där har det gamla årdret segt bibehållit
sig i bruk vid det mindre jordbruket.
ODLADE VÄXTER. Vetet intog redan vid periodens början den främsta
platsen bland sädesslagen. Vetearealen har visserligen i det stora hela varit
i avtagande sedan 1860-talet, men intager ännu med omkring 6
miljoner hektar 1/4 av åkerarealen. På sämre jord brukades förr rätt mycket att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
