Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
centralföreningarna. De hava enligt förordning 30 okt. 1911 en central
sammanslutning i Preussiska lantbrukskamrarnas förbund. Även åtskilliga andra
tyska stater ha inrättat kamrar med samma uppgifter.
Jämte dessa officiella organisationer har bildats ett stort antal fullt
fristående ideella sammanslutningar. Främst märkes bland sådana det år 1884
på förslag av ingenjören Max v. Eyth stiftade Deutsche
Landwirtschaftsgesellschaft, vilket genom sina byråer för anskaffning av
jordbruksförnödenheter, för bokföring, rådgivning och annat biträde åt medlemmar samt genom
skrifter, sammankomster, provning av nya redskap, förande av elitregister
över avelsdjur samt försöksodling och registrering av förädlade växtsorter,
men främst genom årliga storartade lantbruksmöten
(Wanderversammlungen) utövar en betydande verksamhet, huvudsakligen bland de större
jordbrukarna.
Bland övriga icke ekonomiska allmänna föreningar märkas: Klub der
Landwirte i Berlin (bildad 1866), vilken har betydelse som mötesplats för
jordbrukare och initiativtagare till åtskilliga anstalter, Deutscher
Milchwirtschaftlicher Verein (1874), Verein der Zuckerfabrikanten (1857), Vereirt
der Zuckerindustri, Verein zur Förderung der Moorkultur (1883) m. fl., som
intaga en ledande ställning inom var sin näringsgren, Deutscher Gesellschaft
für Züchtungskunde (1906), vilket verkar för djurförädlingen i allmänhet,
samt specialföreningar för de olika husdjursslagens förädling och
stambokföring.
Klasskampen och den ekonomiska intressemotsatsen mellan
jordbrukarna och övriga samhällsklasser föranledde bildandet år 1875—76 av en
politisk sammanslutning Vereinigung der Steuer- und Wirtschaftsreformer,
vilken på grund av sitt ensidiga förfäktande av jordbrukets intressen
vanligen betecknades som »agrarer». Denna förenings agitation medverkade
kraftigt till införande (år 1885) och höjandet av spannmålstullar. Då under
Caprivis rikskanslerstid frihandelspolitiken åter började vinna insteg,
fick agitationen än större omfattning och bildades på föreningens initiativ
år 1893 Bund der Landwirte, vilken allt sedan denna tid varit den
förnämsta, hela riket omfattande men mest i de norra och östra landsdelarna
spridda sammanslutningen för jordbrukets ekonomiskt politiska intressen
men även bildat en filial Verkaufsstelle des Bundes der Landwirte, för
anskaffning av förnödenheter samt organiserat försäkring av kreatur, juridisk
och teknisk rådgivning m. m.
I de katolska landsdelarna ha för samma syften, politiska och
ekonomiska, bildats Bauernvereine. Den första av dessa bondeföreningar bildades
år 1862 för Westfalen, och den blev mönstret för 9 andra dylika
landsföreningar. Alla bondeföreningarna ha bildat ett centralförbund,
Vereinigung der Christlichen deutschen Bauernvereine, och år 1900 der Deutsche
Bauernverein.
Under senaste år ha föreningar av husmödrar på landet (Hausfrauvereine)
börjat bildas i de nordöstra preussiska provinserna och år 1924
sammanslutit sig till Preussischer Landesverband landwirtschaftlicher
Hausfrauvereine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
