Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 537 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1897 en växt-fysiologisk och -patologisk anstalt och 1896 en djurfysiologisk
anstalt, som huvudsakligen ägnar sig åt undersökningar rörande husdjurens
utfodring. Slutligen må nämnas försöksanstalten i Debreczin för
undersökningar rörande tobaksodling.

ÅKERBRUKETS framsteg under nutiden har i Ungern visat sig genom
en betydlig ökning av den odlade arealen, som enligt tillgängliga statistiska
siffror ökats från 1853 till 1910 från 9.8 till 14.2 miljoner hektar. I Tyskland
och Österrike angiver statistiken icke någon nämnvärd tillväxt av vare sig
åker eller äng, men framgången visar sig i alla de nämnda länderna genom
en betydlig ökning av medelskördetalen på arealenhet. Dessa ha uppgivit i
kg. per hektar sålunda:

	Tyskland			Österrike			Ungern
	1879—88	1910—14		1870—72	1910—14		1870—79	1910—14
Vete ....................	1,310	2,140		1.000—1,100	1,360		700	1,330
Ràg .....................	980	1,820		1,000	1,370		650	1,180
Korn ...................	1,300	2,070		900—1,000	1,500		740	1,330
Havre ..................	1,140	1,970		800—900	1,260		850	1,090

Skördetalen för Tyskland stå föga efter de högsta, som förekomma i de
germanska länderna, under det att Österrikes och Ungerns för de senaste
åren motsvara eller föga överstiga Tysklands under den först anförda
tioårsperioden.

Framstegen visa sig även i en nedgång i trädesarealen, störst i Ungern
från 21 proc. av åkern under åren 1876—80 till 8.1 proc. år 1910, och minst
för Tyskland från 9.7 proc. år 1878 till 5.9 proc. år 1913.

Det högst stående jordbruket i Tyskland har under senaste årtiondena
nått en så hög bruttoavkastning, att det mångenstädes närmar sig gränsen
för räntabiliteten. Däremot har skördeökningen icke varit så stor som
folkökningen, utan den tidigare vanliga spannmålsutförseln har från sista
fjärdedelen av 1800-talet efterföljts av ett stigande behov av införsel av såväl
spannmål som produkter av husdjursskötseln.

En så gott som ny gren av åkerbruket är mossodlingen. Under 18:e
århundradet hade flerestädes försök gjorts att igångsätta odling och
kolonisation av mossområden såväl i Nordtyskland som i Baiern, men vanligen med
ringa framgång, och den odling, som alltjämt ägde rum å mossar i norra
Tyskland, frambragte blott svaga skördar genom upprepad bränning av
mossytan. Först då kalisalter och fosfat blevo tillgängliga, blev en uthållig,
lönande mossodling möjlig, och i början av 1860-talet uppkom ett livligt
intresse för dylika företag. Väckelsen kom framför allt genom de lyckade
resultat, en av Theodor Hermann Rimpau på Cunrau utarbetad
odlingsmetod med täckning av mossytan med ett sandlager lämnat.
Rimpaus odlingsmetod fick hastigt en mycket utsträckt användning, men
visade sig mångenstädes mindre lämplig. Tack vare den av preussiska
regeringen år 1876 tillsatta Central-Moorkommissionens och
mossförsöksstationens i Bremen försöksverksamhet (se föreg, sida) har kännedomen om
mossjordens egenskaper och om lämpliga metoder för dess odling vunnits,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>