Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 550 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med Rambouillet och engelska köttfår, men är fortfarande förhärskande i de
ungerska bergstrakterna, liksom den valachiska rasen i Siebenburgen.

GETAVELN har till följd àv getternas åverkan på skogen betraktats som
oförenlig med strävandena för en rationell skogsskötsel och torde väl även
hava så gott som försvunnit vid det större och intensivare jordbruket, men
har däremot ökats hos innehavare av smålägenheter (särdeles i Timringen)
liksom i bergstrakter, vars karga växtlighet de bättre än andra djur kunna
tillgodogöra. Deras antal har därför ökats, i tyska riket från 2¹/₂ miljon år
1861 till 3¹/₂ år 1912, i Österrike från omkring 1 miljon år 1857 till 1¹/₄ miljon
år 1910, men i Ungern under samma tid bibehållit sig vid omkring 430,000.

I Tyskland har en planmässig förädling av aveln skett dels genom
ren-avel, dels med hjälp av det schweiziska Saanenslaget.

SVINAVEL. Lantbrukets framsteg i intensitet har framför allt visat sig
genom svinstockens starka ökning i antal och dess förbättrade kvalitet.
Antalet svin uppgavs vara

	år 1850	år 1860	år 1910
i Tyska riket ....................................	2.6 mill.	6.4 mill.	21.9 mill.
i Österrike .......................................	2.1 mill.	2.4 mill.	6.4 mill.
i Ungern med Kroatien—Slavonien ..	–	4.5 mill.	7.6 mill.

Denna ökning av svinskötseln står i närmaste samband med
mjölkhushållningen och potatisodlingen och är därför störst i de landsdelar, där mejeridrift,
stärkelse- och bränneri-industrierna mest tilltagit, med undantag dock för
marsktrakterna, där den mesta jorden ligger i gräs. Den största omfattningen
har svinaveln nått i de nordvästra landsdelarna (från provinsen Sachsen
västerut), under det att i de slaviska och vissa ungerska landsdelar svinstocken
redan sedan gammalt var synnerligen stor och därför visar mindre ökning.

Samtidigt ha de gamla, senvuxna lantslagen av hus- och skogssvintyperna
huvudsakligen genom korsning med engelska svin, först (från 1860-talet)
Essex-, senare företrädesvis Yorkshire och därnäst Berkshire-raserna,
förändrats till större snabbvuxenhet och fettansättningsförmåga, varigenom det
s. k. tyska ädelsvinet uppkommit. I Sydtyskland och de österrikiska
länderna har denna korsning mindre använts och än mer gäller detta Ungern,
där man redan i Bakony-rasen hade ett stor-, om än senvuxet slag och från
1830-talet infört det stora, mer snabbvuxna serbiska svinet, i Ungern kallat
Mangalicza. Båda dessa slag ha använts för förbättringen av svinen i
angränsande landsdelar, men Bakony-rasen har numera till största delen
undanträngts. I de österrikiska föralptrakterna lämnar ollonbetet och i Ungern
majsen svinen den huvudsakliga födan.

FJÄDERFÄAVELN har visserligen fortfarande bedrivits vid varje gård, men
huvudsakligen för husbehov. Härifrån gör dock gåsskötseln undantag, vilken
redan i 1800-talets början omtalas som en viktig inkomstkälla för bönderna i
norra Tyskland, särskilt i Pommern, vars rökta gåsbröst sedan gammalt är en
mycket efterfrågad delikatess, i Mecklenburg och Ostfriesland. Pommerska
och Emdergäss voro de mest ansedda raserna, som spredos även till utlandet.
Hönsskötseln har först under 1800-talet ådragit sig större uppmärksamhet,
men har icke nått den omfattning, att den fyllt landets egen förbrukning av ägg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>