Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppsutveckling. Jämte grönfoder, hö och rotfrukter fick kraftfoder och bland
sådant från 1830-talet särdeles oljekakor därför en stor användning, och
fodermedlens värde beräknades lika mycket efter deras gödsel- som deras
näringsvärde särskilt för gödning. Däremot har man ännu in i senaste tid föga
tillämpat några beräkningar över fodermedlens fysiologiska värde och
utfodringens därpå byggda sammansättning.
Sedan år 1912 har understöd lämnats från the developement fund (sid. 606)
för husdjursavelns förbättrande, företrädesvis genom för ändamålet bildade
avelsföreningar. Understöd har sålunda lämnats för tillhandahållande av
godkända handjur för betäckning av andras hondjur, och härigenom har ett
betydligt antal hingst-, tjur- och galtföreningar bildats, varjämte dylikt
understöd även lämnats till enskilda hingst-, tjur- och galthållare. Likaså har
understöd lämnats åt mjölkkontrollföreningar (Cow testing societies), vilkas
antal i England och Wales ej nått högre än 38 med nära 38,000 kor. I
Skottland hade mjölkkontroll införts redan år 1903 under ledning av en
centralkommitté. Den står här fortfarande under central ledning, utövad av the
Scottish milk records association, med säte i Ayr, vilken utfärdar certifikat
över kornas mjölkmängd, med indelning i 3 klasser: efter mjölkmängd X
felthalt. De skotska kontrollföreningarnas antal var år 1920 37 med 26,000
kor. Regeringen offentliggör årligen en förteckning över alla kontrollerade
kor, som under året lämnat minst 8,000 skålpund mjölk, eller i medeltal minst 6,500 skålpund
under 2 eller flera år i rad.
Husdjurssjukdomar ha titt och ofta svårt förhärjat Storbritanniens
husdjursstock. Sålunda förorsakade igelsjuka hos får 1831, mul- och klövsjuka
1839—1841, elakartad lungsjuka 1840, boskapspest 1865 och 1872 samtidigt
med övriga förutnämnda sjukdomar samt mul- och klövsjuka åter 1883.
Därjämte förekommer fårskabb ständigt i landet, varför fåren varje höst pläga
behandlas med desinfekterande bad eller tjärsalva.
För att hindra införande av smittsamma sjukdomar med importerade djur
påbjöds år 1896, att all nötboskap, som landsättes i Storbritannien, skall
slaktas i importhamnen.
Sedermera har utfärdats en följd av förordningar om smittsamma
sjukdomar, vilka giva myndigheterna befogenhet att vidtaga snabba och verksamma
åtgärder för att hindra farsoters införande och spridning, och tillika ha väl
utrustade anstalter för beredning av sera och vacciner inrättats.
För forskning beträffande husdjurens sjukdomar och parasiter, som
förorsaka sådana, finnes en anstalt vid veterinärhögskolan i London och en dylik
vid universitetet i Birmingham (1913). Därjämte har ännu en, direkt lydande
under jordbruksministeriet, inrättats vid New-Haw (1914).
HASTAVEL. Utom den engelska fullblodsrasen, vars uppfödning var mera
en rikemans-sport än en del av yrkesjordbrukarens ekonomi, hade flera olika
slag av lyx- och gagnhästar börjat utbildas av de olika landsdelarnas
lanthästslag. Härvid hade fullblodshingstar använts i så stor omfattning, att fara
var, att de särskilda rasernas karakteristiska egenskaper skulle utplånas och
dessa övergå till högt förädlat halvblod, varmed förstås alla till införande i
den slutna fullblodsstamhoken icke berältigade ädla hästar. Så var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
