Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inför-skrivning av danska mejerister, men huvudsakligen vid herrgårdar.
Föreningsmejerirörelsen lyckades först vinna insteg i Sibirien, där det första
andelsmejeriet anlades år 1896 och denna rörelse där fick under ledning av
danskar sådan framgång, att där vid sekelskiftet fanns omkring 300
andelssmörmejerier, vilkas antal senare hastigt ökats. Framgången i Sibirien
föranledde snart uppkomsten av föreningsmejerier i det europeiska
Ryssland, om än i mindre omfattning än i Sibirien, varifrån en betydande
smörexport till England möjliggjorts genom den sibiriska järnbanans byggnad.
BISKÖTSELN har väl gått tillbaka till följd av uppodling av blomrika
betesmarker och genom bondefrigörelsen, som berövade många herrgårdar
de kunniga biskötare, de hade i underlydande bönder, men den har
fortfarande en stor betydelse i bondehushållen, särdeles i Lill- och Sydryssland,
hos samogiterna i guv. Kowno och i de asiatiska gränstrakterna. Flera olika
biraser omtalas, i de mellersta guvernementen tillhörande den mörka
nordiska varieteten, i de södra landsdelarna en gul ras, som anses vara en
korsning mellan det mörka slaget och Mindre Asiens gula bin (Apis fasciata).
Dzierzons (sid. 551) kupor med flyttbara ramar infördes snart till
Ryssland och blevo mest spridda i en av Berlepsch modifierad form. På
1830-talet inrättade Prokopovitsch en biskötareskola i Tschernigow,
vilken varit ett centrum för strävandena till biskötselns främjande i Ryssland.
SKOGEN i det europeiska Ryssland tillhör till omkring 2/3 (118 milj. av
173.6 miljoner hektar) staten, vilken ställt densamma under sakkunnig
förvaltning.
Den enskilda skogshushållningen har genom skogslagstiftning av år 1888
ställts under långt gående offentlig kontroll. Hushållningen å enskilda
skogar skulle enligt skogslagen följa en av skogsskyddkommittén fastställd
hushållningsplan och skogsägaren vara skyldig att skaffa återväxt å mark, som
avverkats i strid med denna plan. Betning å hyggen och i ungskog intill
15 års ålder var förbjuden. Skogar skulle bibehållas till skogsbörd, och
undantag härifrån medgivas endast på vägande skäl, särdeles då annan mark
i stället skogsodlats. Utförliga bestämmelser funnos om bildandet av
skyddskogar och om dessas skötsel, så att sandflykt, jordskred, utskärning genom
vatten m. m. förhindrades.
FISKET i de omgivande haven liksom i vattendragen har stor
ekonomisk betydelse för Ryssland. De viktigaste fiskslagen äro karp, gädda, stör,
sik och lax.
Fiskodling har trots de ryska flodernas fiskrikedom fått en rätt stor
omfattning. Uppfinnaren av den torra rombefruktningsmetoden
V. P. Vrassky anlade på 1850-talet en fiskodlingsanstalt vid Nikolsky i guv.
Novgorod, där yngel av sik, foreller och lax uppdragas för att släppas i
Volga och andra floder. Staten övertog denna anstalt år 1869 och har
ytterligare anlagt sådana anstalter år 1881 vid Petersburg samt år 1895 vid
Long (lax), Dorpat (sik) och Bogy Promysl (kaspisk lax). Dessutom finnas
ett stort antal enskilda fiskodlingsanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
