Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Avelsföreningar. Är 1874 bildades en första tjurhållningsförening, och
från 1880-talet började sådana bildas i den ena landsdelen efter den andra.
Dessa kvœgavlsforeninger handhava numera till större delen tjurhållningen
för de mindre jordbrukarna. De utöva även en verksam ledning av och
kontroll över dessas nötboskapsavel genom sina höga fordringar på tjurarnas
beskaffenhet, åliggandet för medlemmarna att årligen uppvisa sina kor för
godkännande, förbud att för godkända hondjur använda annat än
föreningstjurar samt (på Fyen) genom urval av »tjurmödrar», vilkas tjurkalvar ej få
säljas förrän de nått 1 års ålder. Denna deras ledning av avelsurvalet är av
desto större betydelse, som de mindre jordbrukarna blott föga deltaga i de
av landboföreningarna anordnade kreatursutällningarna.
Kvægavlsförening-arna (på småöarna kallade Tyreholdsforeninger) föra i allmänhet stambok
och ha sammanslutit sig kretsvis i Fœllesledelser eller Forbund, vilka stå i
förbindelse med ortens landboförening och kontrollföreningar och ha var
för sig eller i förening anställt en konsulent. Antalet föreningar var i början
av 1820-talet omkring 1,200, sammanslutna i 32 Fællesledelser.
Hästavelsföreningar med liknande uppgift ha till största delen bildats
efter mönstret av den år 1887 stiftade föreningen Jyden. De
statsunderstödda föreningarnas antal var år 1909 omkring 300, men därjämte fanns
ett stort antal utan statsunderstöd. På Jylland och Fyen ha de sammanslutit
sig till Samvirkende Hesteavlsforeninger.
Svinavelsföreningar, bildade från slutet av 1880-talet efter
nötkreaturs-avelsföreningarnas mönster, funnos år 1909 till ett antal av omkring 250.
De erhöllo från 1899 statsunderstöd för varje fargalt, men sedan detta
understöd år 1912 indrogs, emedan galthållningen ansågs böra understödjas av
slakterierna, har deras antal nedgått.
Fåravelsföreningar för bagghållning och premiering av avelsfår började
bildas år 1899 och erhöllo anslag för premierade baggar av engelsk köttras.
Sedan anslaget år 1912 upphört, har föreningarnas antal starkt minskats.
Getavelsföreningar började bildas år 1873 men bortdogo åter. Efter
sekelskiftet ha sådana föreningar åter uppstått och åtnjuta ett mindre statsanslag.
Kontrollföreningar. Med hjälp av Fjords kontrollcentrifug och
differensberäkning (sid. 688) hade undersökning av från olika besättningar
härrörande mjölks fetthalt på 1880-talet börjat göras vid en del mejerier, och
man hade även börjat att beräkna mjölk- och gräddmängden i förhållande
till fodermängden, men först då bekväma apparater för hastig och säker
bestämning av mjölkens fetthalt i början av 1890-talet blivit tillgängliga,
kunde dylika beräkningar få någon större praktisk användning.
Den första fullt genomförda tillämpningen härav gjordes genom bildande
år 1895 av Vejen og Omegns kontrollförening, med uppgift att föra kontroll
över medlemmarnas kor beträffande såväl den mängd mjölk och smör, de
lämnade, som det foder de förtärde. Föreningen lät genom en avlönad
assistent utföra vägning av mjölken och bestämning av dennas fetthalt
liksom anteckning av utfodringen för varje ko med regelbundna mellantider
för att sålunda lära känna det ekonomiska utbytet av de enskilda korna.
Detta företag väckte stor uppmärksamhet, föreningar bildades i mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
