Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppköp av kreditföreningarnas m. fl. likartade institutioners obligationer och
sålunda koncentrera anskaffningen av lånemedel åt föreningarna. Banken
erhöll en grundfond av 20 miljoner kronor statsmedel.
För att bereda jordbrukare korta driftslån inrättades enligt lag den 26
mars 1898 Forskudsforeninger med solidarisk ansvarighet och lånerätt intill
50 kronor per stort kreatur, som egendomen enligt taxering borde hava.
Staten lämnade för 10 år ett lån å 5 miljoner kronor. Då átatens lån icke
förnyats, utan enligt lag 1908 skulle inom viss tid amorteras, har detta slag
av föreningar blivit allt mindre använt och ersatts av andelskassor, ett slags
filialer av den år 1914 bildade Dansk Andelsbank. Andelskassorna lämna
kreditivlån åt till banken anslutna andelsföreningars medlemmar.
De första föreningarna i Danmark enligt andelsprincipen (sid. 473) d. v. s.
med delaktighet i företaget i förhållande till tecknade andelar och i vinsten
i förhållande till deltagandet i dess rörelse, voro konsumtionsföreningar, här
kallade Brugsforeninger. Dessas första uppkomst går tillbaka till den efter
det engelska Rochdalesystemet år 1866 bildade Thisteds arbetareförening,
vilkens stiftare, prosten H. Chr. Sonne, räknas som det danska
andelsföreningsväsendets upphovsman. De första särskilt för jordbrukare avsedda
bruksföreningarna stiftades år 1869 och 1870, varefter deras antal hastigt
tilltog, så att det år 1916 översteg 1,300. Deras styrka ökades genom
sammanslutning till Fællesforeninger, vilka kunde hålla lager åt de anslutna
föreningarna. År 1884 bildades Fœllesforeningen for Danmarks
Brugsforeninger med säte i Köpenhamn. Sedan de jutska föreningarna år 1888 till
en tid bildat eget förbund, har riksföreningen år 1896 åter rekonstruerats
och förser numera de anslutna föreningarna med varor dels genom import
dels från egna fabriker. Ännu några andra sammanslutningar av
bruksföreningar ha bildats för särskilda landsdelar.
Enligt näringslagen av den 23 maj 1873 betraktas och beskattas
föreningarna ej som handelsföretag, om medlemmarna äro solidariskt ansvariga och
försäljning sker blott till registrerade medlemmar och överskottet utdelas åt
medlemmarna i förhållande till deras inköp. Åtskilliga bruksföreningar ha
emellertid löst näringsbevis och därmed fått rätt att sälja till utomstående.
Mejeriföreningar. Redan på 1850-talet förekommo spridda försök att
samla bondgårdarnas mjölk till gemensamhetsmejerier, och under följande
årtionde bildades på landboföreningarnas initiativ en del dylika
sammanslutningar, men det ekonomiska resultatet var dåligt. Med införande av
isbehandlingen av mjölken och än mer efter mjölkcentrifugernas framträdande
vid slutet av 1870-talet ändrades förutsättningarna för behandling av mjölken i
stort, och då de till en början i mängd uppstående fœllesmœlkerierna
(köpmejerierna) till följd av leverantörernas bristande intresse för leverans av
god mjölk rätt allmänt lämnade dåligt utbyte och mindre goda produkter
samt dessutom hade svårt att realisera skummjölken, vann den genom
kännedom om de schweiziska och nordamerikanska mejeriföreningarnas framgång
väckta tanken på av mjölkleverantörerna själva kooperativt drivna mejerier
allt mer anslutning. Redan 1875 hade det första danska mejeriet enligt
andelsprincipen inrättats vid Kaslunde på Fyen, och med det vid Hjedding i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
