Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från lanthushållningssällskapet och landboföreningarna. Liksom de tyska
Wanderversamlungen (sid. 530), vilka utgjorde deras förebild, hade de
första landmandsforsamlingerne huvudsakligen diskussioner, föredrag och
sällskaplig samvaro till uppgift, men utställningarna, som först från det 4:e
mötet i Köpenhamn 1852 utgjorde en del av mötet, blevo sedan allt mer
omfattande och trängde förhandlingarna åt sidan. Kostnaden för mötena växte
härigenom så, att man efter det 18:e i Odense beslutat att t. v. upphöra med
dem, vartill desto mer skäl fanns, som de djurutställningar, vilka höllos varje
år, beredde rikliga tillfällen att uppvisa djuren och följa avelns utveckling.
För de föredrag och överläggningar, som förekommo vid
Landmandsforsamlingerne liksom vid de nordiska lantbrukskongresserna av vilka den
första hölls i Köpenhamn år 1888, har den år 1918 bildade Nordiska
Jordbruksforskares förening möten lämnat ersättning.
LANTBRUKSUNDERVISNING. Det kungl. Lanthushållningssällskapet
anordnade praktisk utbildning vid ett antal gårdar från 1820 för
lantbrukslärlingar och från 1836 för mejerskor, vilken verksamhet alltjämt fortgått
och år 1854 utvidgades med utbildning av koskötare. Teoretisk
undervisning började först under uppsvingsperioden på 1830- och 1840-talen vid
några privata teoretiskt praktiska skolor, bland vilka den, som år 1849
öppnades på Næsgaard, tillhörigt det i slutet av 1700-talet stiftade Classenske
fideikomiss, ännu består, under det att de övriga fingo kortare varaktighet.
Från 1840-talet samlade sig intresset för lantbrukarnas undervisning allt mer
på inrättandet av folkhögskolor (den första år 1844), men därjämte
inrättade Fyens stifts patriotiske Selskab år 1855 ett uteslutande teoretiskt
Landvæsensinstitut i Odense. Senare har ett antal lantbruksskolor uppstått, vilka
genom sin idealt-nationella karaktär närma sig till och samarbeta med
folkhögskolorna. En sådan var den av J. C. La Cour (1838—98) år 1869
grundade landboskolan i Lyngby samt liknande skolor på Tune (1871),
Ladelundgaard (1878), Morsö (1884), Dalum (1886), Malling (1889) m. fl.
13 dylika skolor äro i verksamhet, varjämte inrättats särskilda
husmandsskolor. Dessutom meddelas även lantbruksundervisning vid ett stort antal
folkhögskolor.
Av specialskolor har undervisningskurs i ängsvattning lämnats vid
Hesselvig på Jylland.
Med undantag av att tillfälle från år 1849 fanns för lantbruksstuderande
att deltaga i undervisningen vid den polytekniska skolan i Köpenhamn,
inrättades högre, på vetenskaplig grund bygd undervisning i lantbruk först
genom att den år 1777 av staten övertagna veterinär skolan å Christianshavn
enligt lag år 1856 ombildades till den Kgl. Veterinœr- og Landbohoiskolen,
omfattande avdelningar för veterinärkunskap, jordbruk och lantmäteri samt
sedan 1863 trädgårds- och skogsskötsel. Högskolan har haft stark
tillströmning av studerande ej blott från Danmark utan även från de övriga
skandinaviska länderna och varit centralhärden för den lantbruksvetenskapliga
forskningen i Danmark.
Lantmännens behov av råd och ledning har tillgodosetts genom
anställande av ett antal konsulenter, vilket småningom betydligt ökats. Början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
