Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intresset hos de ledande inom hästaveln och statens åtgärder för dennas
främjande ut på användning av ädelt förädlingsmaterial, och en livlig
agitation i tal och skrift igångsattes för användning av engelskt fullblod även vid
aveln av arbetshästar. Bland anhängarna av denna »anglomani» intogs en
ledande ställning av hertigen Christian August av Augustenburg,
vilken underhöll ett stort enskilt stuteri av engelskt full- och halvblod,
varifrån avelsdjur spredos i Danmark. Det lyckades år 1823 att genomdriva,
att fullblodshingstar skulle anskaffas till den degenerade
stuteribesätt-ningen å Frederiksberg, samt att stuterihingstar skulle utstationeras som
lantbeskällare och att urval och märkning skulle ske av de ston, som skulle
få betäckas av dessa. Lantmännen, särskilt på Jylland, ogillade rätt allmänt
denna riktning inom hästaveln, och då de ädla stuterihingstarna klandrades
som alltför spinkiga för lanthästaveln, anskaffades grövre halvblodshästar,
mest Yorkshire- eller Cleveland-ras, men även mecklenburgska och
holsteinska. Motsatsen mellan de olika meningarna framträdde även genom
bildande av å ena sidan en förening till hästavelns främjande genom
fullblods-avel och kapplöpningar samt bolag för inköp av fullblodshingstar och å den
andra av föreningar för renavel av den jutska lanlhästen.
År 1833 beslöt regeringen att slopa såväl det kungl, stuteriet å
Frederiksborg som hingsthållningen ute i landet och statspremieringen. Premieringen
övertogs av landboföreningarna, som vid denna tid bildades i stort antal
(sid. 660), och staten lämnade från år 1852 dem anslag till deras
djurutställningar, vid vilka premiering skedde. Då den gamla stuteristammens
upplösning år 1840 genomfördes, genomdrevo anhängarna av den ädla aveln, att
ett mindre stamstuteri av fullblod skulle bibehållas, men efter en ytterligare
reduktion av hästarnas antal år 1852, upplöstes stuteriet år 1876. Beslutet
om anskaffande av hingsthållningen i bygderna fullföljdes ej omedelbart,
utan i stället för de utstationerade stuterihingstarna anskaffades år 1843 och
följande år ett antal engelska grövre halvblodshästar till lantbeskällare.
Ledningen av hästaveln, som år 1843 överförts från den förutvarande
Direktionen för stuteriväsendet till en Direktion för lantstuteriet, uppdrogs
nu åt en Landstutmester med en vid hans sida ställd Stuterikommission.
Slutligen segrade uppfattningen om renavelns företräde framför korsning,
och i husdjurslagen av år 1862 var denna princip fullt genomförd.
Lantstuteriet upphävdes, och statens åtgärder för hästaveln inskränktes till
premiering av hingstar om minst 4 år vid statshingstutställningar och,
liksom förut, understöd till premiering av ston och 2—3 års hingstar vid
landboföreningarnas utställningar. Sedan hästavelsföreningar bildats, har staten
enligt 1887 års och följande husdjurslagar lämnat dem understöd för inköp
av hingstar.
Stambokföring av hästar började med statsanslag år 1881. Först utgåvos
gemensamma stamböcker för hästar och nötkreatur (1881 för Jylland, 1885
för Sjælland) men sedan år 1886 har Föreningen af jydske Landboföreninger
och sedan 1897 de Samvirkende Landboföreninger i Sjællands stift utgivit
särskilda hingststamböcker, var för sin landsdel.
Då häststammen i Danmark var mycket uppblandad med främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
