Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fylkessällskapen ha anställt konsulenter och åtnjuta statsunderstöd under
villkor bl. a. sedan 1919, att småbrukare skola finnas i förvaltningsutskotten
till lika antal som större jordbrukare.
För tillvaratagande av jordbrukarnas ekonomiska och sociala intressen
bildades år 1896 Norsk landmansforbund med lokala kretsar i landets olika
delar. Det har tagit initiativ i ett antal viktiga frågor och verkat i
protektionistisk riktning. Sedan år 1920 har förbundet deltagit i det politiska
partilivet.
Det norske bonde- og smaabrukarlag, som bildades år 1913, verkar för
det mindre jordbruket genom konsulentverksamhet, kurser, anskaffning av
avelsdjur m. m.
Som en officiell rådgivande församling inrättades år 1919 Det norske
landbruksraad, vari de ovan nämnda centrala och provinsiella föreningarna
samt Det norske skogsselskap och Norsk skogseierforbund äro
representerade.
Därjämte finnes ett antal föreningar för befordrande av särskilda
verksamhetsgrenar inom lanthushållningen. Bland sådana må nämnas
tjurföreningar och andra avelsföreningar, trädgårdsföreningar,
myrodlingssällskapet, kontrollföreningar, varav den första bildades år 1898 och vilkas antal
år 1923 var 220, samt fjösregnskapsforeninger, inom vilka en mer
ofullständig ladugårdskontroll utföres.
Ekonomisk samverkan mellan jordbrukare har i Norge anordnats
ungefär efter samma linjer som i andra länder, om än den till följd av den glesa
bebyggelsen och jordbrukets svagare utveckling nått mindre omfattning. Det
K. Selskap for Norges Vel tillsatte år 1910 ett särskilt utskott för
andelsverksamhetens främjande.
Allmännast förekomma inköpsföreningar. Först bildades lokala
föreningar på initiativ av lantbrukssällskapen. År 1896 sammanslöto de sig
till en centralförening, Fælleskjöp, för vardera av landets tre huvuddelar.
Sedan har centralföreningarnas antal ökats till 6, varav en bildad av och
för landets Bonde- og smaabrukarlag. Vidare finnas föreningsmejerier (år
1920 omkring 500), redskapslag (år 1917 över 1,700), andelsslakterier,
äggförsäljnings-, fruktförsäljnings-, smörexport- och
virkesförsäljnings-föreningar, av vilka en del sammanslutit sig till centralförbund. För hela
kooperationens främjande bildades år 1906 en allmän förening: Norges
kooperative Landsforcning.
Kooperativa kreditföreningar utöver de (sid. 698) nämnda större
kreditanstalterna ba intill senaste tid saknats, men år 1925 stiftades en
Centralkassa för böndernas driftskredit med uppgift att vara central för ortliga
kreditföreningar.
UNDERVISNING. Den första undervisningsanstalten i jordbruk i Norge
var en av Jakob Sverdrup år 1825 inrättad lantbruksskola å Sem vid
Horten, vilken fortgick till 1837, varefter undervisningen fortsattes vid Rise
vid Tönsberg. Denna skola erhöll statsanslag år 1842 och övertogs år 1848
av amtet. Dylika övervägande praktiska skolor inrättades i rikets olika amt.
med understöd av stat och amt (inalles 19 skolor) dels hos enskilda, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
