Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 702 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Norge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statistiska arealuppgifter nien uppgifterna över utsädesmängderna av de olika
sädesslagen åren 1809 och 1845 angiva[1] en stigning av utsädesmängden
av-nära 60 proc. (från 452,000 till 720,000 hl.). Under senare delen av
århundradet har däremot sädesodlingen avtagit från omkr. 286,000 hektar år 1845[2]
till 165,600 år 1900, varefter sädesarealen åter något stigit, till 180,600 hektar
år 1917. Orsaken till dessa förändringar får naturligtvis sökas i de ovan
antydda förändringarna i konjunkturerna.

Samtidigt har en stigande andel av jorden använts till andra växter,
framför allt potatis, men denna odling hade enligt tillgängliga uppgifter redan
1845 tagit så stor areal i anspråk att
stigningen intill nutiden är mindre
betydlig.

Fig. 157. Jakob Sverdrup.

I brist på tillförlitliga uppgifter kunna
skördemängderna på arealenhet icke
angivas från 1800-talets förra del, men de
skördetal, som uppgivas år 1871
(omkring 16 dt. per hektar för vete, råg och
havre samt 18 dt. för korn) äro så höga,
att en betydlig framgång måste hava ägt
rum under den föregående delen av
århundradet. Från dettas början omtalas
Jacob Sverdrup som en
föregångsman, vilken gjorde först landets största
jordegendom Jarlsbergs huvudgård, som
han förvaltade och sedan sin
lantbruksskolegård till mönsterjordbruk samt
genom sina lärjungar och sina skrifter,
Magasin for Landmanden (1828—32) och Den erfarne Landmand (1837) spred
kännedomen om ett rationellt lantbruk.

Senare har framåtskridandet i landets egentliga jordbruksbygder fortgått
i jämnbredd med i grannlanden, men i avlägsnare bygder med små och
mycket styckade jordegendomar naturligtvis kvarstått på en primitiv ståndpunkt.
I genomsnitt har landet dock visat högre skördetal än Sverige, av potatis
högre än något annat land (omkring 15.6—16 ton per hektar).

JORDENS TORRLÄGGNING var intill 1800-talets mitt i allmänhet
inskränkt till fältens kringdikning för att avskära tillflödande ytvatten samt
avledning av källådror. Undantagsvis förekommo täckta diken med en
avloppsränna av stenar. Ännu då en systematisk täckdikning vid nämnda tid
började förordas, möttes den med mycken misstro och inskränktes vanligen
till »avskärningsgrunddiken» för att avskära källådror. Det K. Selskab for
Norges Vel verkade med kraft för en systematisk täckdikning, vilken ock
blivit rätt allmän i slättbygderna. För planläggning av dylika arbeten finnas
anställda 6 statens lantbruksingenjörer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>