Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 755 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 177. Thermænius kastmaskin.

sädesbruket (sid. 403) rådande, med odling av höst- och vårsäd i två-
eller treskifte, jordens bearbetning huvudsakligen och dess gödsling
uteslutande förlagd till trädesskiftet på den fasta åkern samt tidvis återkommande
havreodling på äng. Liksom under föregående århundrade användes härifrån
avvikande brukningssätt i vissa orter. Sålunda brukades flera sädesskiften
mellan varje trädning i orter med ringa
åkerareal, såsom 4-skifte i övre Dalarna,
Hälsingland, på Dal, i Falbygden och
Småland, 5-skifte i magra
sandjordstrakter i Skåne, mångårig havreodling som
fortsättning på 3-skifte i Värmland,
oavbruten sädesodling i åkerfattiga orter i
Halland, Värmland, Dalarna och
Norrland, samt omväxling mellan säd och vall,
såsom lägtejordsskötseln i Dalarnas
bergslagstrakter, odling av havre å omplöjd
ängsmark och 1—2 års sädesodling för
vallföryngring i Norrland (sid. 403).

Frågan om införande av ett intensivare brukningssätt med odling av
foderväxter å trädesskiftet var under 1800-talets början mycket
omdebatterad (sid. 404).

Fig. 178. Alfa Laval mjölkningsmaskin. 1922.

Det var redan av gammalt vanligt att använda hägnade delar av
trädesskiftet för odling av ärter och rovor, och då byjorden skiftades,
undanröjdes det hinder för ett sådant bruk, som tegblandningen utgjort, men
mot det nya brukningssättet anfördes framför allt det större behov av arbete
som växelbruket medförde. Då
de nya idéerna småningom
vunno tillämpning, skedde det till
en början huvudsakligen genom
att röd- (här och var även
alsike-) klöver odlades, vanligen
dock blott som 1-års gröda,
samt genom att odlingen av säd
å ängsmark utsträcktes till flera
år, och småningom tillämpades
även en dylik omväxling av säd
och vall även på den fasta
åkern, varigenom det senare
allmänna vanligen 6—8 års
sädes-, vall- eller koppelbruket
uppkom. Vid århundradets mitt var detta i allmänhet bruk å
herrgårdarna, under det att rent sädesbruk ännu var mycket allmänt hos
allmogen, särdeles i mellersta Sveriges slättbygder, men sedan har vall- och
grönfoderodlingen blivit förhärskande över allt. Rotfruktsodlingen ökades
däremot mycket långsamt, den i samband med växelbruket förordade
sommarstallfodringen, varigenom större gödseltillgång erhölls, vann väl insteg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>